Oradea

I dagens artikel vill vi prata om Oradea och dess betydelse i dagens samhälle. Oradea är ett ämne som har fått relevans under de senaste åren, vilket genererar en debatt över hela världen. Dess inverkan har återspeglas i olika aspekter av det dagliga livet, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Oradea och analysera dess inflytande inom olika områden, såväl som dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att ta upp de implikationer som Oradea har på vårt samhälle och våra liv, och lyfta fram dess relevans och behovet av att förstå det i sin helhet. Missa inte denna analys som utan tvekan kommer att ge dig mycket att prata om!

Oradeas läge i Rumänien.
Oradeas stadshus.

Oradea (ungerska: Nagyvárad; under stormaktstiden benämnd Store Waradein på svenska) är en stad i nordvästra Rumänien. Staden ligger i historiska regionen Crișana, vid floden Crișul Repede, vid gränsen till Ungern. Den är administrativ huvudort för länet (județ) Bihor och hade 196 367 invånare enligt folkräkningen oktober 2011.

Historia

Staden nämns för första gången 1113 under det latinska namnet Varadinum. Den hade grundats 1080 av den ungerske kungen Ladislaus I och av honom gjorts till biskopssäte. Det dröjde till 1500-talet innan bebyggelsen utvecklade sig till en riktig stad.

Fram till 1919 tillhörde staden Österrike-Ungern och på 1930-talet bestod befolkningen av ungefär 60 % ungrare, 26 % judar och 12 % rumäner.

Demografi

Befolkningsutveckling

År Antal invånare
1910 &&&&&&&&&&069000.&&&&&069 000
1920 &&&&&&&&&&072000.&&&&&072 000
1930 &&&&&&&&&&090000.&&&&&090 000
1966 &&&&&&&&&0122634.&&&&&0122 634
1977 &&&&&&&&&0170531.&&&&&0170 531
1992 &&&&&&&&&0222741.&&&&&0222 741
2002 &&&&&&&&&0206614.&&&&&0206 614
2011 &&&&&&&&&0196367.&&&&&0196 367

Etnicitet

Större befolkningsgrupper enligt folkräkningen 2002:

Ungrarna utgjorde fram till mitten av 1960-talet över hälften av stadens befolkning. Denna andel har numera krympt.

Ekonomi

Staden är sedan länge en av Rumäniens rikaste, mycket beroende på läget vid den ungerska gränsen, vilket gör den till en port för handeln västerut.

Källor

  1. ^ http://www.recensamantromania.ro/wp-content/uploads/2013/07/sR_Tab_8.xlsx[död länk]
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 816 

Externa länkar