Olympiska vinterspelen 2018

Olympiska vinterspelen 2018
Grenar	102 grenar i 15 sporter
Deltagare
Nationer	92
Aktiva	2 914
Värdskap
Land	Sydkorea
Ort	Pyeongchang
Invigning	9 februari 2018 (för 2 440 dagar sedan)
Spelen öppnades av	Moon Jae-in
Elden tändes av	Kim Yuna
Avslutning	25 februari 2018 (för 2 424 dagar sedan)
← Sotji 2014 Peking 2022 →

Olympiska vinterspelen 2018

Internationella olympiska kommittén Ansökningsprocess Pyeongchangs kandidatur Arenor Paralympiska vinterspelen Medaljfördelning Lista över medaljörer

Olympiska vinterspelen 2018 var de 23:e (XXIII) olympiska vinterspelen och arrangerades i Pyeongchang i Sydkorea 8–25 februari. Ansökningar togs emot av Internationella olympiska kommittén till och med 15 oktober 2009. Utöver Pyeongchang ansökte Annecy, Frankrike och München, Tyskland. Vinnande land presenterades den 6 juli 2011 på IOK:s kongress i Durban, Sydafrika.

Resultat från omröstningen
Stad	Nation	Omgång 1
Pyeongchang	Sydkorea	63
München	Tyskland	25
Annecy	Frankrike	7

Följande städer sökte:

• Pyeongchang, Sydkorea

Detta var Pyeongchangs tredje raka ansökan om olympiska vinterspelen; i tidigare omröstningar hade staden förlorat värdskapet med tre respektive fyra röster. Spelen genomfördes främst inom två zoner, en i bergen kring Pyeongchang och en närmare kusten i Gangneung.

• München, Bayern, Tyskland

Skidsporterna avsågs hållas i Garmisch-Partenkirchen, och kälksporterna i Königssee. München kunde ha blivit första stad att ha haft både vinterspel och sommarspel (som staden hade 1972).

• Annecy, Frankrike

Alpin skidåkning och ishockey avsågs äga rum i Chamonix och Mont Blanc. La Clusaz och Le Grand Bornand planerades arrangera nordisk skidsport och skidskytte. I La Plagne skulle kälksporterna hållas, och alla övriga i Annecy.

Invigningsceremonin ägde rum den 9 februari 2018 i Pyeongchangs Olympiastadion. Den olympiska elden tändes av konståkaren Kim Yuna och spelen öppnades officiellt av Sydkoreas president Moon Jae-in. Sydkorea och Nordkorea tågade in under gemensam flagg under invigningen.

102 grenar i 15 sporter utövades i Pyeongchang 2018. IOK beslutade den 8 juni 2015 att lägga till mixed dubbel i curling, big air för snowboard, lagtävling i alpint, och masstart i hastighetsåkning på skridskor som nya grenar till spelen 2018. Kommittén beslutade också att ta bort parallellslalom i snowboard.

Detta program presenterades den 14 september 2017. Alla datum motsvaras av KST (UTC+9).

Håll muspekaren över finaltävlingarna för att se vilka grenar det gäller.

IC

Invigningsceremoni

●

Deltävlingar

1

Finaler

U

Uppvisningsshow

AC

Avslutningsceremoni

Sporter / Datum	8/2 T	9/2 F	10/2 L	11/2 S	12/2 M	13/2 T	14/2 O	15/2 T	16/2 F	17/2 L	18/2 S	19/2 M	20/2 T	21/2 O	22/2 T	23/2 F	24/2 L	25/2 S	Grenar
Ceremonier		IC																AC
Alpin skidåkning						1		2	2	1	1			1	2		1		11
Backhoppning	●		1		1				●	1		1							4
Bob											●	1	●	1			●	1	3
Curling	●	●	●	●	●	1	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1	3
Freestyle		●		1	1			●	1	1	2	●	1	1	1	1			10
Hastighetsåkning på skridskor			1	1	1	1	1	1	1		1	1		2		1	2		14
Ishockey			●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	●	●	1	2
Konståkning		●		●	1		●	1	●	1		●	1	●		1		U	5
Längdskidåkning			1	1		2		1	1	1	1			2			1	1	12
Nordisk kombination							1						1		1				3
Rodel			●	1	●	1	1	1											4
Short track			1			1				2			1		3				8
Skeleton								●	1	1									2
Skidskytte			1	1	2			2		1	1		1		1	1			11
Snowboard			●	1	1	1	1	1	1			●		●	1		3		10
Antal grenfinaler			5	6	7	8	4	9	7	9	6	3	5	7	10	4	8	4	102
Ackumulerat antal grenfinaler			5	11	18	26	30	39	46	55	61	64	69	76	86	90	98	102	v • r

Tävlingarna avgjordes i två olika anläggningsområden – Pyeongchangs bergskluster och Gangneungs kustområde. Huvuddelen av arenorna i bergsklustret tillhör vintersportorten Alpensia resort och anläggningarna i kustområdet ligger i staden Gangneung. Totalt användes 13 olika arenor under tävlingarna.

Fem av arenorna ligger i Alpensia resort och bergsklustret består även av skidorten Jeongseon och Bokwang Phoenix Park. I östra Pyeongchang ligger kustzonen som var platsen för alla tävlingarna på is.

• 
  Alpensia backhoppningsarena.
• 
  Yongpyongs alpina center.
• 
  Alpensia längdåkningsarena
• 
  Alpensia skidskyttearena

93 nationer deltog vid spelen. Alla representerade sina respektive nationella olympiska kommittéer förutom Olympiska idrottare från Ryssland då Rysslands olympiska kommitté var avstängd. Dessutom hade Sydkorea och Nordkorea ett gemensamt damlag i ishockey tävlandes som Korea.

Här visas endast topp tio-placering.

      Värdnation (Sydkorea)

Placering	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer
1	Norge	14	14	11	39
2	Tyskland	14	10	7	31
3	Kanada	11	8	10	29
4	USA	9	8	6	23
5	Nederländerna	8	6	6	20
6	Sverige	7	6	1	14
7	Sydkorea	5	8	4	17
8	Schweiz	5	6	4	15
9	Frankrike	5	4	6	15
10	Österrike	5	3	6	14

Klimatet i Pyeongchangs stad (som ligger på 300 meters höjd och omkring 50 km sydväst om Alpensia resort) är i februari cirka –1°C i dagstemperatur och −10°C på natten. Alpensia resort med bland annat Alpensia isbanecenter ligger cirka 500 meter högre och har omkring 2 grader lägre temperatur.

Fördjupning: Dopning i Ryssland

Den 5 december 2017 meddelade Internationella olympiska kommittén att Rysslands olympiska kommitté stängs av från de olympiska spelen. Beslutet grundade sig i McLaren-rapporten som indikerade statsstödd och systematiserad dopning av ryska idrottare under olympiska vinterspelen 2014. Enskilda idrottare från Ryssland tilläts dock att tävla under neutral flagg som Olympiska idrottare från Ryssland.

• Bob: Nadezjda Sergejeva, Ryssland (trimetazidin – hjärtstimulerande)
• Curling: Aleksandr Krusjelnitskij, Ryssland (meldonium)
• Ishockey: Žiga Jeglič, Slovenien (fenoterol)
• Short track: Kei Saito, Japan (acetazolamid)

I Sverige visades TV-sändningarna på Discovery Networks Swedens kanaler.

• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska vinterspelen 2018.
  Bilder & media

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906 (Inofficiellt) • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano–Cortina 2026 • Franska Alperna 2030 • Salt Lake City 2034 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig