Numera är Olof Larsson (1739–1802) ett ämne av stor betydelse i det moderna samhället. Dess inflytande sträcker sig till olika områden i det dagliga livet, från politik till teknik, kultur och ekonomi. Den här artikeln fördjupar sig i världen av Olof Larsson (1739–1802) och utforskar dess många aspekter och effekter på vårt dagliga liv. Genom en detaljerad analys kommer vi att söka belysa de olika aspekter som gör Olof Larsson (1739–1802) till ett relevant ämne värt att studera idag. Från dess påverkan på människors liv till dess påverkan på den globala miljön är Olof Larsson (1739–1802) ett fenomen som förtjänar att undersökas på djupet.
Olof Larsson, född 5 januari 1739 på Bie Västergård, Floda socken, Södermanlands län, död 23 juli 1802 på Smedsta egendom, Dunkers socken, Södermanlands län, var en svensk gästgivare och politiker.
Larsson var bondeståndets talman 1800. Han var riksdagsman även 1778, 1786, och 1789. Föräldrar var bonden Lars Ericsson och Anna Olofsdotter (Biander/Segerbrand) på Bie Västergård. Han gifte sig första gången 11 oktober 1760 med Ingrid Ericsdotter (1742–1788) med vilken han fick 10 barn. Han gifte sig andra gången med Anna Stina Andersdotter (1759–1844) och hade med henne barnen Maria Forsman och Anders Larson (kyrkoherde i Enhörna församling, Södermanlands län). Hans agnatiska ättlingar antog i tredje generationen släktnamnet Bertil.
Vid sin sista riksdag 1800 valdes Larsson till bondeståndets förste representant någonsin i riksbankofullmäktige. Riksdagen 1800 kallas för övrigt kröningsriksdagen i Norrköping, eftersom Gustav IV Adolf kröntes i samband med denna mycket stormiga riksdag, då ett antal adelsmän avsade sig sina adelskap. Hans porträtt, målat av Carl Fredric von Breda, hänger i Floda kyrka, i Sveriges riksbank och i det gamla kejsarpalatset i Kreml.