Olof Johansson i Edsbyn

Nuförtiden har Olof Johansson i Edsbyn blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Olof Johansson i Edsbyn fått en aldrig tidigare skådad betydelse inom den sociala, ekonomiska och kulturella sfären. Oavsett om vi talar om Olof Johansson i Edsbyn i samband med hälsa, politik, utbildning eller underhållning, är dess inflytande och inverkan på våra liv obestridligt. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Olof Johansson i Edsbyn, och analysera dess inverkan och relevans i dagens värld.

Olof Johansson i Edsbyn
Född15 november 1867[1][2]
Ovanåkers församling[1][3][2], Sverige
Död14 mars 1933[4][2] (65 år)
Ovanåkers församling[4][2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[5][4][2], byggentreprenör[5][6][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Gävleborgs läns valkrets (1921–1933)[5][2]
Politiskt parti
Frisinnade folkpartiet (–)[5][2]
Liberala samlingspartiet (–)[2]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Olof Johansson (i riksdagen kallad Johansson i Edsbyn), född 15 november 1867 i Ovanåker, död där 14 mars 1933, var en svensk byggmästare och politiker (liberal).

Olof Johansson, som kom från en bondesläkt, drev en snickerifabrik i Edsbyn från 1900, senare också en skidfabrik och en cementfabrik. Han var kommunalt verksam i Edsbyn och var också ordförande för Ovanåkers missionsförsamling 1913–1931.

Han var riksdagsledamot i andra kammaren från 1922 till sin död 1933, under 1921 för Hälsinglands södra valkrets och från 1922 för Gävleborgs läns valkrets. Han tillhörde Frisinnade landsföreningens riksdagsgrupp Liberala samlingspartiet, efter den liberala partisplittringen Frisinnade folkpartiet. I riksdagen var han bland annat suppleant i bankoutskottet 1925 och 1927–1933. Han engagerade sig inte minst i nykterhetsfrågor. Han skrev i riksdagen 28 egna motioner främst om skatter, yrkesundervisning[7] och nykterhetsfrågor, bl a anslag till nykterhetsupplysning[8] men även om understöd till enskilda personer[9].

Olof Johanssons hustru var Brita Persdotter född 1870. Han hade även tre fosterbarn, Emma född 1893, Eva född 1907 samt fostersonen Nils Åke Vestlind född 1908 (utflyttad från Kongo).

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 141-142

Noter

  1. ^ Ovanåkers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010152/C/4 (1861-1875), bildid: A0011955_00072, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 142, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOZw, läst: 4 mars 2022.
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.
  4. ^ Ovanåkers kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010152/F/5 (1915-1942), bildid: 00203316_00134, sida 131, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.
  5. ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 131, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.
  6. ^ Sveriges folkräkning 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.
  7. ^ Riksdagsdokument DR2O320 / txt filformat - Motion 1930:320 Andra kammaren , 21 januari 1930 - Av herrar Johansson i Edsbyn och Mosesson, om vissa anslag till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning.
  8. ^ Riksdagsdokument DK2O115 / txt filformat - Motion 1923:115 Andra kammaren , 21 januari 1923 - Av herr Johansson i Edsbyn m. fl., om anslag till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder.
  9. ^ Riksdagsdokument DO2O47 / txt filformat - Motion 1927:47 Andra kammaren , 18 januari 1927 - Av herr Johansson i Edsbyn, om årligt understöd åt förre vice korpralen Nils Örn.