Nuförtiden är O store Gud ett mycket diskuterat ämne runt om i världen. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har O store Gud fångat miljontals människors uppmärksamhet. Genom historien har O store Gud varit föremål för debatt, forskning och analys inom en mängd olika områden. Dess relevans har överskridit gränser och har skapat ett växande intresse för dess studie. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av O store Gud och dess inverkan på den moderna världen. Från dess ursprung till dess utveckling kommer den här artikeln att ta upp de olika aspekterna av O store Gud och dess inflytande på dagens samhälle.
| O store Gud | |
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Kompositör | Svensk folkmelodi |
| Textförfattare | Carl Boberg |
| Övrigt | Publicerad i Mönsterås-Tidningen 13 mars 1886 |
O store Gud är en andlig sång med text från 1885 av Carl Boberg (1859-1940) som trycktes första gången i Mönsterås-Tidningen den 13 mars 1886[1][2]. Missionsförbundaren (numera Equmeniakyrkan) Carl Boberg skrev texten efter att ha varit med om ett åskoväder på Oknö vid Kalmarsund. Musiken är en bearbetad svensk folkmelodi. Sången är en av världens mest spridda andliga sånger[3] och den har av bl.a. d en brittiska TV-publiken röstats fram som deras favorithymn genom TV-programmet Songs of Praise.[4] I engelsk översättning (How great Thou art) har den sjungits in av flera stora artister, där ibland Elvis Presley.
Sången trycktes i Sanningsvittnet den 16 februari 1891 och översattes 1907 till tyska av Manfred von Glehn (1867–1924)[5] i Estland, med namnet "Wie groß bist Du" (första raden "Du großer Gott").[6] År 1927 publicerade Ivan Stepanovitj Prochanov[7] en rysk version, som missionären Stuart K. Hine[8] fann i Ukraina och översatte till engelska som "How Great Thou Art". I den formen sjöngs sången vid evangelisationsmöten i England under andra världskriget. En fjärde vers lades till år 1948.
Sången är mycket känd i USA där den ofta framförs mycket långsamt. Den blev populär under Billy Grahams korståg i New York år 1957, då sångaren George Beverly Shea[9] sjöng den mer än hundra gånger. Därefter fick den ökad popularitet i Sverige, där den till viss del fallit i glömska. Elvis Presley spelade in den 1966[10] och sjöng den många gånger på sina konserter under 1970-talet. Elvis Presley vann en Grammy 1967 för "How Great Thou Art" samt ännu en Grammy 1974 för sin liveversion av sången[11]. Per-Erik Hallin som arbetade med Elvis Presley 1973–1974 försökte förgäves övertyga Elvis om att sången kom ifrån Sverige.[12] Elvis trodde han skämtade med honom eftersom han, liksom många amerikaner, trodde den var amerikansk. Den har spelats in av många kända sångare, till exempel Johnny Cash och Whitney Houston. Cash trodde att sången skrivits av en amerikanska med namnet Crosby (klipp på Youtube där han sjunger sången i "originaltempo").
I slutraderna i varje strof är karaktären av lovsång påtaglig även i melodin:
Sången återfinns med sex verser i den ekumeniska delen av 1986 års psalmbok. Viss bearbetning har där gjorts, dock utan angivande av upphovsman.
| ||||||||