I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Nylands valkrets, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Nylands valkrets är ett mångfacetterat ämne som har varit föremål för studier och debatt under lång tid. Genom historien har Nylands valkrets spelat en avgörande roll i olika aspekter av mänskligt liv, från vetenskap till kultur, politik och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att dyka in i de olika dimensionerna av Nylands valkrets och försöka belysa dess implikationer och inverkan på världen idag. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka erbjuda en fullständig bild av Nylands valkrets och dess relevans idag.
Under sina första femtio år täckte valkretsen hela Nylands län, inklusive Helsingfors som då som nu var Finlands största stad. Länsgränserna var i stort sett oförändrade under den här perioden, med undantag för att vissa områden överfördes från Tavastehus län när Hyvinge kommun bildades 1919, och ytterligare vissa från Viborgs län när Kuusankoski bildades 1921. Efter andra världskriget minskade valkretsen i storlek, först 1949 då kommunerna längs Kymmene älv (Anjala, Elimäki, Itis, Jaala och Kuusankoski) överfördes till det nybildade Kymmene län och sedan 1954 då Helsingfors valkrets skildes ut. Den nya valkretsen tog över mer än hälften av Nylands läns befolkning, men sedan 1975 har Nyland återigen varit Finlands största valkrets till befolkningen. 2003 minskade valkretsen återigen något i omfattning då Orimattila och Artsjö överfördes till Tavastlands valkrets. 1966 och 2009 förlorade den även mindre områden till Helsingfors.
PDF) Riksdagsmannavalet 1995. Finlands officiella statistik. "Val 1995:3". Helsingfors: Statistikcentralen. 1995. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/117407/xevaa_199500_1995_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 3 april 2023
