Norges grevskap är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Dess betydelse och relevans har blivit fokus för flera debatter och diskussioner inom olika områden. Från det akademiska området till det professionella området har Norges grevskap skapat ett växande intresse på grund av dess effekter och återverkningar på dagens samhälle. När fler människor fördjupar sig i utforskningen och förståelsen av Norges grevskap avslöjas nya perspektiv och tillvägagångssätt som berikar befintlig kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska nyckelaspekterna relaterade till Norges grevskap, analysera dess utveckling, dess utmaningar och dess möjliga framtida utveckling.
Det har funnits två grevskap i Norge.
Laurvigen grevskap upprättades 1671 för Ulrik Frederik Gyldenløve (1638-1704), utomäktenskaplig son till kung Fredrik III av Danmark (1609-1670). Griffenfeld grevskap upprättades 1673 för Peder Schumacher Griffenfeld (1635-1699).
Laurvigen grevskap skapades av dåvarande Brunla amt. Det omfattade ett område motsvarande Larvik, Sandefjord och Tjøme kommuner samt delar av Andebu kommun.
Griffenfeld grevskap skapades av dåvarande Tønsberg amt. Det bestod endast tre år, till 1676. När Griffenfeld föll i onåd och blev fängslad, övertogs grevskapet av kung Kristian V av Danmark (1646-1699), och namnet ändrades till Tønsberg grevskap. Efter att Griffenfeld dömdes för högförräderi 1678, såldes det vidare till greven av Laurvigen, Ulrik Fredrik Gyldenløve. 1683 såldes Tønsberg till friherre Gustav Fredrik Wilhelm Wedel (1641-1717), som därefter upphöjdes till greve. 1684 ändrades namnet slutligen till Jarlsberg grevskap.
1821 slogs de båda grevskapen samman till Jarlsberg og Larvik amt, senare Vestfold fylke.