I dagens värld är Nils Parling ett ämne som väcker stort intresse och debatt. I decennier har Nils Parling fångat uppmärksamheten hos experter inom olika områden, såväl som allmänheten. Dess inverkan på samhället, ekonomin och kulturen gör det till ett relevant ämne som är värt att analysera. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Nils Parling och dess inflytande inom olika områden. Från dess ursprung till dess möjliga framtida konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys av Nils Parling, vilket ger en heltäckande bild av ämnet och dess relevans idag.
Nils Parling | |
![]() Nils Parling, 1954 | |
Född | 27 december 1914 Säfsnäs församling, Kopparbergs län |
---|---|
Död | 15 januari 2002 (87 år) Ljusnarsbergs församling, Örebro län |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svensk ![]() |
Språk | Svenska |
Verksam | 1947–2000 |
Nils Oliver Parling född 27 december 1914 i Säfsnäs församling, Kopparbergs län, död 15 januari 2002 i Ljusnarsbergs församling, Örebro län,[1] var en svensk författare.[2]
Parling var son till diversearbetare Arvid Parling och Mina, född Meurling. Han var själv ursprungligen skogs- och fabriksarbetare, och hade finskt ursprung på faderns sida och vallonskt på moderns.[3]
Inspiratör till hans skrivande var främst hans farfar, men efter sex år i folkskola blev skogsarbete hans försörjning ända fram till hans debut som romanförfattare 1950. Han hade dessförinnan 1947 gjort ett mindre lyckat debutförsök med diktsamlingen Offerrökar.[3]
Parlings produktion omfattar dryga femtio titlar. Viktigast är kanske de många romanerna, som ständigt för de förtrycktas talan. Han skrev också många berättelsesamlingar om människor och natur i Bergslagen, Dovre, Alaska och Kanada[3] samt visor.[4]
|