Idag är Nils Johan Anjou ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Dess inflytande sträcker sig från den personliga till den affärsmässiga sfären, inklusive politik och kultur. Under åren har Nils Johan Anjou väckt ett växande intresse och genererat betydande debatter, forskning och transformationer. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten av Nils Johan Anjou, analysera dess olika dimensioner och reflektera över dess betydelse idag. Från dess ursprung till sin samtida utveckling fortsätter Nils Johan Anjou att vara ett ämne för relevant diskussion och av stort intresse för allmänheten.
| Nils Johan Anjou | |
| Född | 24 mars 1813[1] Uppsala församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 april 1873[1] (60 år) Stockholm[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Pianist, cellist |
| Föräldrar | Nils Jacob Anjou |
| Släktingar | Christofer Ludvig Anjou (syskon) Carl Anjou (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Nils Johan Anjou, född 24 juli 1813 i Uppsala, död 8 april 1873 i Stockholm, var en svensk rådman och musiker. Han var ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.
Nils Johan Anjou föddes 24 juli 1813 i Uppsala. Han var son till domkyrkosysslomannen Nils Jacob Anjou och Anna Margareta Öberg.[2] Han arbetade som justitierådman i Norrköping. Anjou var amatör på piano och cello samt ledare för Musikaliska sällskapet i Norrköping. Han invaldes 1856 som ledamot nummer 347 av Kungliga Musikaliska Akademien. Han var även ledamot av Bach-sällskapet i Leipzig.[3] Anjou avled 8 april 1873 i Stockholm av njurinflammation.[4]