Nils Erik Nilsson

Idag har Nils Erik Nilsson blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiska beslut har Nils Erik Nilsson positionerat sig som ett centralt ämne i aktuella samtal och diskussioner. För att bättre förstå detta fenomen är det viktigt att analysera dess olika dimensioner och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Nils Erik Nilsson och hur de har format och påverkat vår miljö.

För målaren med samma namn, se Nils-Erik Nilsson.
Nils Erik Nilsson
Nils Erik Nilsson, 20 maj 1936.
Född22 december 1866[1][2]
Neder-Luleå församling[2], Sverige
Död10 april 1957[1][2] (90 år)
Nederluleå församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[3][2], lantbrukare[2], hemmansägare[3], mejeriföreståndare[2]
Befattning
Andrakammarledamot, Norrbottens läns södra valkrets (1914–1921)[2]
Andrakammarledamot, Norrbottens läns valkrets (1922–1940)[3][2]
Politiskt parti
Lantmanna- och borgarepartiet inom andrakammaren (–)[2]
Högerns riksdagsgrupp (–)[2]
Redigera Wikidata
Nilsson, längst till vänster, i en deputation från högern i Norrbotten som 1936 uppvaktade ordföranden i försvarsutskottet, Axel Pehrsson-Bramstorp.

Nils Erik Nilsson (i riksdagen kallad Nilsson i Antnäs), född 22 december 1866 i Nederluleå socken, död 10 april 1957 i Nederluleå församling, var en svensk hemmansägare och högerpolitiker.

Nilsson hade i hemtrakterna innehaft flera kommunala och andra förtroendedrag då han invaldes som riksdagsledamot i andra kammaren 1914-1940, fram till 1921 för Norrbottens läns södra valkrets och från 1922 för Norrbottens läns valkrets. Han var ledamot av Konstitutionsutskottet 1921-23, av 1:a lagutskottet från 1924 och var statsrevisor 1927-29. Nilsson var även aktiv i högerpartiets organisationsarbete och propagandaverksamhet. Han skrev i riksdagen 56 egna motioner särskilt om vägar och järnvägar.

Källor

Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1169 

Noter

  1. ^ Nils Erik Nilsson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8967, läs online.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 430, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfRlg, läst: 30 mars 2022.
  3. ^ Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 141, läs onlineläs online, läst: 30 mars 2022.