Nicolaus Lundius (1579–1662)

Idag är Nicolaus Lundius (1579–1662) ett ämne av stor relevans och intresse inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom det vetenskapliga, sociala, kulturella eller tekniska området, har Nicolaus Lundius (1579–1662) fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. Inverkan Nicolaus Lundius (1579–1662) har på våra liv är obestridlig, och dess studier och förståelse blir allt mer relevant i en ständigt föränderlig värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Nicolaus Lundius (1579–1662), analysera dess betydelse, dess implikationer och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Oavsett om vi talar om en person, ett koncept, ett avgörande datum eller ett naturfenomen, är Nicolaus Lundius (1579–1662) ett ämne som förtjänar att utforskas på djupet för att förstå dess verkliga omfattning.

Nicolaus Lundius
Född30 juli 1579[1]
Lunda församling[1], Sverige
Död7 augusti 1662[1] (83 år)
Björsäters församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Kyrkoherde, Björsäters församling (1618–1662)[1]
Redigera Wikidata

Nicolaus Lundius, född 30 juli 1579 i Lunda församling, Södermanland, död 7 augusti 1662 i Björsäters församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi

Nicolaus Lundius föddes 1579 i Lunda församling. Han var son till klockaren Ingemar Nilsson (1552–1626) och Ingrid Haraldsdotter. Lundius blev 1600 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 2 februari 1609. Han blev 1613 krigspräst och 1618 kyrkoherde i Björsäters församling. Lundius avled 1662 i Björsäters församling.[2]

Familj

Lundius gifte sig första gången 1 juni 1613 med Margareta Olofsdotter Bång (1590–1632). Hon var från Västerås. De fick tillsammans barnen Maria Lundius (1614–1623), Lars Lundius (1616–1627), Olof Lundius (1618–1634), Eric Lundius (född 1620), Johan Lundius (född 1622), Zacharias Lundius (1624–1628), Anna Lundius (1626–1628), Catharina Lundius (född 1628), Christiana Lundius (1629–1630) och Margareta Lundius (född 1632).[2]

Lundius gifte sig andra gången 6 juli med Botilda Persdotter (död 1648).[2]

Lundius gifte sig tredje gången 6 januari 1649 med Rachel Månsdotter (1629–1701). Hon var dotter till bonden Måns Bothvidsson och Anna Månsdotter i Skyllinge. De fick tillsammans barnen Rebecca Lundius (född 1649), Isac Lundius (född 1650), Sara Lundius (1652–1730), Abraham Lundius (född 1653), Jacob Israel Lundius (född 1656), Rebecca Lundius (född 1658), Elisabeth Lundius (född 1660) och Maria Lundius (född 1662). Efter Lundius död gifte Rachel Månsdotter om sig med kyrkoherden Petrus Frostenius i Björsäters församling och kyrkoherden Sveno Erici Regnerus i Björsäters församling.[2]

Källor

Noter

  1. ^ Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 5, läst: 8 april 2023.
  2. ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 5. Libris 41149