Nicolaus Aschanius (1651-1708)
Ämnet Nicolaus Aschanius (1651-1708) har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Oavsett om det är akademiskt, professionellt eller personligt har Nicolaus Aschanius (1651-1708) fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I takt med att samhället utvecklas och nya teknologier utvecklas har det blivit ännu mer relevant att förstå och analysera Nicolaus Aschanius (1651-1708) ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av Nicolaus Aschanius (1651-1708), utforska dess inverkan på vardagen, dess betydelse i historien och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom att fördjupa oss i detta ämne hoppas vi kunna belysa dess innebörd och inflytande på dagens samhälle.
| Nicolaus Aschanius | |
| Född | 1651[1] Askeby församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | maj 1708[1] Styrstads församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Komminister, Jonsbergs församling (1675–1695)[1] Kyrkoherde, Styrstads församling (1695–1708)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Nicolaus Aschanius, född 1651 i Askeby församling, Östergötlands län, död maj 1708 i Styrstads församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
Nicolaus Aschanius föddes 1651 i Askeby församling. Han var son till en kyrkoherde. Aschanius blev 1670 student vid Uppsala universitet och skrevs in i universitetets matrikel 11 november 1672. Han prästvigdes 10 oktober 1674 och blev 1675 komminister i Jonsbergs församling. År 1695 blev han kyrkoherde i Styrstads församling. Han avled 1708 i Styrstads församling.[2]
Familj
Aschanius gifte sig 18 maj 1675 med Maria Botvidsdotter Ljungman (1636–1716). Hon kom från Ljunga i Tåby församling och var änka efter komministern H. Rosenius i Häradshammars församling. Ljungman och Aschanius fick tillsammans barnen Elisabeth Aschanius (född 1675), Ingrid Aschanius (1677–1699) och en dotter (1677–1677).[2]
Källor
Noter
- ^ Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 249-250, läst: 27 november 2022.
- ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 249-250. Libris 41149