Neutralledare

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Neutralledare på ett djupt och detaljerat sätt. _Var1 har varit ett ämne för intresse och debatt under lång tid, och i den här artikeln kommer vi att undersöka dess ursprung, dess påverkan på samhället och dess relevans i dagens värld. Från dess början till dess utveckling under åren har Neutralledare varit ett grundläggande element i flera aspekter av det dagliga livet. Vi kommer att analysera olika synvinklar, undersöka relevant data och presentera åsikter från experter på området. Med ett objektivt och kritiskt förhållningssätt försöker denna artikel belysa Neutralledare och dess inflytande på den moderna världen.

Neutralledarens standardfärg
Neutralledaren (blå), jordtråd (gröngul) och fasledare (brun), observera att färger kan variera

Neutralledare, tidigare nolla eller nolledare, är en ledare som är ansluten till neutralpunkten i ett elektriskt system. Neutralledaren deltar i överföringen av elektrisk energi.

Neutralpunkten är en punkt som, under normala driftförhållanden, inte för spänning till jord.

Det är mellan fasledare och neutralledare man mäter fasspänningen, vilken i Sverige är cirka 230 volt växelspänning. Vid höga strömstyrkor kan det finnas potentialskillnader mellan lokal jord och neutralledaren.

Neutralledaren skall märkas med ljusblå färg där det finns anledning att identifiera med färg. Denna märkstandard har dock inte alltid gällt utan i äldre anläggningar kan neutralledaren vara av annan färg.

I ett trefassystem med Y-koppling eller Z-koppling som förbindningssätt ansluts neutralledaren, om sådan används, till neutralpunkten. I en distributionstransformator skall det alltid finnas en uttagen neutralpunkt. Denna ansluts till jord som en grundläggande säkerhetsåtgärd.

Se även

Källor

  1. ^ ”2”. Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5. Elsäkerhetsverket. 1999 
  2. ^ ”2”. Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5. Elsäkerhetsverket. 1999 
  3. ^ ”514.3.1”. Starkströmsföreskrifterna ELSÄK-FS 1999:5. Elsäkerhetsverket. 1999. Märkning av skyddsledare, PEN-ledare och neutralledare 
  4. ^ Anders Rejminger (för det aktuella kapitlet) (1996). ”1.3 Krafttransformatorer”. i Anders Cronqvist. Elmaskiner (1). Arlöv: Liber AB