Neuchâtel

I dagens värld har Neuchâtel blivit ett ämne av stor relevans inom olika samhällsområden. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen, har Neuchâtel fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Neuchâtel, analysera dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt försöker vi belysa detta fenomen och dess förgreningar i dagens samhälle.

Den här artikeln handlar om staden Neuchâtel. För kantonen, se Neuchâtel (kanton). För andra betydelser, se Neuchâtel (olika betydelser).
Neuchâtel
tyska: Neuenburg
franska: Ville de Neuchâtel
Kommun
Staden från Neuchâtelsjön
Staden från Neuchâtelsjön
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Neuchâtel
Region Région Littoral
Koordinater 46°59′23″N 6°55′45″Ö / 46.98972°N 6.92917°Ö / 46.98972; 6.92917
Lägsta punkt
 - läge Neuchâtelsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Yta 30,08 km²
Folkmängd 44 898 (2023-12-31)
Befolkningstäthet 1 493 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2000 Neuchâtel
2034 Peseux
2035 Corcelles NE
2036 Cormondrèche
2042 Valangin
2067 Chaumont
Kommunkod 6458
Geonames 2659496
Språk Franska
Neuchâtels läge i Schweiz
Neuchâtels läge i Schweiz
Neuchâtels läge i Schweiz
Detaljkarta
Detaljkarta
Detaljkarta
Webbplats: www.neuchatelville.ch

Neuchâtel (franska) (franskt uttal:   ( lyssna), tyska: Neuenburg) är en stad och kommun i västra Schweiz. Den är huvudort i kantonen Neuchâtel. Kommunen har 44 898 invånare (2023).

Den 1 januari 2021 inkorporerades kommunerna Corcelles-Cormondrèche, Peseux och Valangin in i Neuchâtel.

Stadsbild

Tour des Prisons från 1200-talet. En rest av den tidiga borgen.
Slottet.
Gamla staden.
Strandpromenaden.

Staden ligger vid en smal passage mellan Jurasluttningen och Neuchâtelsjön, där floden Seyons ravin, som leder till Val-de-Ruz, öppnar sig mot sjön.

Slottet och katedralen står på en kulle i närheten av sjön. Öster därom ligger den gamla stadsbebyggelsen. Högre upp, på jurasluttningen finns senare hus och järnvägsstationen.

Strandpromenaden längs Neuchâtelsjön erbjuder trevliga parkytor.

Historia

  • År 1011 skänkte Burgunderkungen Rudolf III orten novum castellum (ny borg) till sin förlovade Irmingard. Nuvarande Tour des Prisons och Tour de Diesse är tillbyggnader av den tidiga borganläggningen.
  • Den tysk-romerske kejsaren Konrad II antas ha förlänat borgen till en friherre Ulrik (I) av Fenis år 1034. Säkert är att två bröder, Mangold och Rudolf styrde på 1140-talet. Deras ättlingar, huset av Neuchâtel och dess grenar, innehade herraväldet under medeltiden.
  • År 1214 fick staden rättigheter liknade dem som Besancon hade. Staden växte med Rue des Moulins och senare Chavannes och rue de l'Hopital.
  • Grevarna av Neuchâtel tecknade tidigt borgrättsavtal med Fribourg (1290), Biel (1295) och Bern (1308).
  • På 1300-talet började stadens nuvarande borg byggas, nordost om den gamla borgen. En enkel ringmur anläggs runt den lilla staden, som år 1350 hade cirka 1 100 invånare.
  • Staden själv träffade borgrättsavtal med Bern 1406.
  • År 1503 dog Philippe de Hochberg. Hans dotter Jeanne de Hochberg gifte sig med Ludvig I av Orléans. Därmed övergick herrskapet över Neuchâtel till huset Orléans-Longueville och staden kom under Frankrikes inflytande.
  • Genom påverkan av Guillaume Farel och efter en omröstning den 4 november 1530 reformerades staden.
  • När Marie de Nemours avlidit 1707 eftersträvades en protestantisk furste och Fredrik I av Preussen valdes. Bortsett från napoleontiden förblev furstevärdigheten hos släkten Hohenzollern till 1848.
  • På 1730-talet inrättades ett lärosäte för filosofi och matematik; detta stängdes 1848 men återinrättades 1866 och upphöjdes 1909 till universitet Université de Neuchâtel.

Näringar

Under senare delen av 1900-talet skedde en kraftig strukturomvandling där flera större industriföretag lades ner. Istället har staden, med betydande forskningsinstitut, blivit ett centrum för elektronik, mikroteknik och urmakeri. Här finns också universitet, sjukhus, kantonsförvaltning och det schweiziska statistikkontoret (BFS/OFS).

Kommunikationer

Neuchâtel har direkta fjärrtågsförbindelser till Lausanne, Genève, Paris, La Chaux-de-Fonds, Basel, Zürich och Bern.

Motorvägen A5 Yverdon-Neuchâtel-Le Landeron går i en tunnel under staden. Från Serrières leder en kantonal motorväg till La Chaux-de-Fonds.

Det finns passagerarbåtstrafik på Neuchâtelsjön.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 25 november 2021. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/19805706/master. 
  2. ^ ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2023” (på tyska/franska/italienska/engelska). Bundesamt für Statistik. 22 augusti 2024. https://www.bfs.admin.ch/asset/de/32229243. 
  3. ^ ”Gemeindenamen mit gebräuchlichen Übersetzungen” (på tyska). www.bfs.admin.ch. Bundesamt für Statistik. https://www.bfs.admin.ch/bfs/de/home/grundlagen/agvch/gemeindenamen-gebraeuchlichen-uebersetzungen.html. Läst 26 juli 2023. 
  4. ^ Boyve, Jonas. ”Annales historiques du Comté de Neuchâtel et Valangin”. Google Livres. http://books.google.fr/books?id=WEgPAAAAQAAJ&printsec=frontcover&hl=fr#v=onepage&q&f=false. Läst 29 september 2012.  s.121f

Externa länkar