Neil Turok
I dagens värld har Neil Turok blivit allt viktigare inom olika områden. Oavsett om det gäller teknik, politik, kultur eller någon annan aspekt av vardagen, har Neil Turok blivit ett relevant ämne som fångar uppmärksamheten och intresset hos ett stort antal människor runt om i världen. Från dess påverkan på samhället till dess konsekvenser för framtiden har Neil Turok blivit en källa till debatt och reflektion, som genererar oändliga åsikter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att analysera på djupet vikten av Neil Turok och dess inflytande på vår nuvarande verklighet.
| Neil Turok | |
 Neil Turok | |
| Född | 16 november 1958 (66 år) Johannesburg, Sydafrika |
|---|---|
| Medborgare i | Sydafrika |
| Utbildad vid | Churchill College Imperial College London, filosofie doktor William Ellis School University of London  |
| Sysselsättning | Fysiker, fackboksförfattare, forskare |
| Arbetsgivare | Princeton University Fermilab University of California, Santa Barbara Universitetet i Cambridge Perimeter Institute for Theoretical Physics African Institute for Mathematical Sciences Edinburghs universitet (2020–) |
| Utmärkelser | |
| Packard Fellowship for Science and Engineering (1991) Maxwell-medaljen (1992) TED Prize (2008) John Wheatley Award (2017) Officer av Kanadaorden Hedersdoktor vid Universitetet i Ottawa | |
| Redigera Wikidata | |
Neil Geoffrey Turok, född 1958 i Johannesburg, Sydafrika, är en sydafrikansk fysiker och kosmolog verksam vid University of Cambridge i England, där han tog examen på Churchill College.
Efter examen skaffade sig Turok en doktorsgrad från Imperial College i London, under överinseende av David Olive, en av upphovsmännen till supersträngteorin. Efter att ha forskat vidare en tid arbetade han som forskare på Fermilab i Chicago. 1992 tilldelades han James Clerk Maxwells minnesmedalj av Institute of Physics för sina bidrag till den teoretiska fysiken. 1994 befordrades han till professor vid Princeton University.
2001 publicerade Turok tillsammans med Paul Steinhardt ett arbete inom kosmologi, som fick beteckningen den ekpyrotiska modellen. Big Bang var enligt denna modell endast en i raden av flera sådana händelser. Universum kan på så vis uppskattas vara minst 986 miljarder år gammalt, eventuellt till och med oändligt gammalt.
Referenser
- ^ EThOS thesis-ID: uk.bl.ethos.689039.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ läs online, perimeterinstitute.ca .
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
- ^ läs online, www.packard.org .
- ^ läs online, www.ted.com .
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.