Numera är Necmettin Erbakan ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Betydelsen av Necmettin Erbakan har ökat på grund av olika faktorer som har lett till att det blivit ett ämne av allmänt intresse. Från dess inverkan på människors dagliga liv till dess inflytande inom yrkesområden har Necmettin Erbakan blivit ett mycket diskuterat ämne i olika medier. Det är därför det är avgörande att noggrant analysera de implikationer och återverkningar som Necmettin Erbakan har på dagens samhälle för att fullt ut förstå dess omfattning och betydelse.
Necmettin Erbakan | |
![]() | |
Född | 29 oktober 1926[1] Sinop[1] |
---|---|
Död | 27 februari 2011[2][3][1] (84 år) Ankara[1] |
Begravd | Merkezefendi Mezarlığı |
Medborgare i | Turkiet |
Utbildad vid | Istanbuls tekniska universitet RWTH Aachen University of London Kung Saud-universitetet Istanbul Gymnasium ITU Faculty of Mechanical Engineering ![]() |
Sysselsättning | Politiker[1], ingenjör, universitetslärare |
Befattning | |
Ledamot i Turkiets nationalförsamling Turkiets premiärminister (1996–1997) Leader of the Felicity Party (2010–2011)[4] | |
Arbetsgivare | Istanbuls tekniska universitet |
Politiskt parti | |
Velferdspartiet (–) National Order Party (–) Nationale Frelsningsparti (–) Virtue Party (–) Lycksalighetspartiet (–) | |
Maka | Nermin Erbakan (g. 1967–2005) |
Barn | Fatih Erbakan (f. 1979) |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Necmettin Erbakan, född 29 oktober 1926 i Sinop, död 27 februari 2011 i Ankara, var en turkisk politiker och islamist som var Turkiets premiärminister 28 juni 1996–30 juni 1997 och Välfärdspartiets partiledare 1987–1998.
Necmettin Erbakan publicerade 1969 ett manifest som han gav namnet Millî Görüş. Det talade mest i allmänna termer om islamisk moral och religiös utbildning med ägnade stor uppmärksamhet åt frågor som industrialisering, utveckling och ekonomiskt oberoende. Vidare varnade han i manifestet för närmande till Europa i det han ansåg EU vara ett zionistiskt och katolskt projekt för assimilering och avislamisering av Turkiet och förespråkade istället ett närmare ekonomiskt samarbete mellan muslimska länder.
I valet 1996 fick han flest röster och blev Turkiets förste islamistiske premiärminister. Men efter ett år avsattes han genom en oblodig kupp och hans parti förbjöds för fjärde gången [5]