I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Nattcafé, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Nattcafé genererat debatter och reflektioner kring dess relevans inom olika områden. Längs dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess historia, analysera dess mest relevanta aspekter och undersöka dess inflytande på olika områden. Med ett djupgående förhållningssätt inbjuder denna läsning dig att upptäcka och bättre förstå nyanserna och komplexiteten som kännetecknar Nattcafé, och erbjuda nya perspektiv och reflektioner kring detta spännande ämne.
Nattcafé (Nattcafé) | |
Genre | Drama TV-teater |
---|---|
Regissör | Johan Bergenstråhle |
Producent | Bert Sundberg |
Manus | Bengt Bratt |
Skådespelare | Kent Andersson Gösta Ekman Erik Hell |
Distribution | SVT |
Premiär | 18 januari 1965 |
Speltid | 60 minuter |
Land | ![]() |
Språk | Svenska |
IMDb |
Nattcafé är en svensk TV-film från 1965 av Bengt Bratt och regisserad av Johan Bergenstråhle, med handlingen förlagd till Café Auto, som låg vid Östra Hamngatan, nuvarande Nordstadstorget i Göteborg.
Filmen handlar om ett gäng gäster på ett kafé. En av gästerna, en ung man, retar de andra och blir senare efter ett bråk utslängd.
Filmen bygger på en teaterpjäs från 1948 och är Bengt Bratts första film såväl som Gösta Ekmans första samarbete med Johan Bergenstråhle som kom att regissera Ekman i fyra TV-pjäser till.
Filmen fick beröm för dess realistiska skildring av människor som möts på ett trist kafé men väckte kraftiga reaktioner hos riktiga kaféservistriser som kände sig förolämpade.
Pjäsen sattes sedan upp på Marsyasteatern i Stockholm med premiär 9 mars 1968, denna gång med andra skådespelare, bland annat med Ulf Brunnberg och i regi av Kaj Ahnhem.