Nationalkonservatism

Idag är Nationalkonservatism ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Sedan dess ursprung har Nationalkonservatism fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och genererat debatter, diskussioner och reflektioner om dess betydelse och inverkan på våra liv. Oavsett om det beror på dess inverkan på kultur, teknik, politik eller något annat område, har Nationalkonservatism lyckats placera sig i centrum för media och social uppmärksamhet och blivit en grundläggande del i konstruktionen av vår nutid och framtid. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Nationalkonservatism, analysera dess utveckling, dess implikationer och dess innebörd idag.

Del av en serie om
Konservatism
Varianter

Frihetlig · Grön · Kultur · Liberal
Medkännande · Moderat · National
Social · Ultra · Värde

Principer

Auktoritet · Disciplin · Elitism (Aristokrati
Meritokrati) · Familj (Könsroller) · Folk
Förfädersdyrkan · Heder · Hierarki · Historism
Kultur (Arv · Kanon) · Lagstyre · Lojalitet
Monarkism (Rojalism) · Ortodoxi · Patriotism
Plikt · Statskyrka · Suveränitet · Tradition

Filosofer

Bonald · Burke · Carlyle · Chateaubriand
Coleridge · Evola · Hegel · Hume · Jünger
Kirk · Maistre · Newman · Oakeshott
Peterson · Röpke · Schmitt · Scruton
Sowell · Spengler · Taine · Tocqueville

Statsmän

Adams · Adenauer · Bismarck · Churchill
De Gasperi · Disraeli · Dollfuss · Franco
de Gaulle · Horthy · Mannerheim · Metternich
Pinochet · Reagan · Salazar · Thatcher

Denna tabell: visa • redigera

Nationalkonservatism betecknar politiska och sociala rörelser inom konservatism som förespråkar en självständig nationalstat. Nationalkonservatismen avvisar europeisk integration och förespråkar bevarandet av nationalstaten och dess kulturella identitet.

Nationalkonservativa partier favoriserar vanligen social stabilitet, och traditionella sociala, etiska och religiösa värden. Dess anhängare i Europa är ofta socialkonservativa som förespråkar en restriktiv invandring samt är skeptiska till EU.

Ideologi

Nationalkonservativa partier tenderar att vara socialkonservativa i den mening att de stödjer den traditionella kärnfamiljen och social stabilitet. Många nationalkonservativa förespråkar en mycket begränsad invandring.

Enligt U. C. Mandal kan nationalkonservatismen förutom de gemensamma ståndpunkterna i sociala frågorna anta en stor vidd av politiska ställningstaganden inom den ekonomiska sfären. Skillnaderna mellan länder kan skifta från att förespråka planekonomi, blandekonomi till laissez-faire. Nationalkonservativa kan skiljas från ekonomiskt konservativa i synen på ekonomin. I det senare fallet är marknadsekonomi, avregleringar och konservativ finanspolitik det centrala. De flesta högerpartier har de ekonomiskt konservativas politik som centrala, vilket inneburit att socialkonservativa, kulturkonservativa och nationalkonservativa strömningar marginaliserats.

Nationalistisk konservatism

Termen kan också syfta på den idérörelse under 1800-talet som förespråkade en nationalistisk konservatism i kontrast till exempelvis Klemens von Metternich mera kosmopolitiska konservatism. Nationalkonservatismen hade sin storhetstid under mellankrigstiden. Det fanns ett starkt stöd för nationalkonservatismen även före första världskriget men denna hölls bland annat tillbaka av konservativa i det mångetniska Österrike-Ungern. Bland ledande nationalkonservativa filosofer återfinns G.W.F. Hegel, Charles Maurras och Yoram Hazony.

Nationalkonservativa partier

Referenser

  1. ^ ”Parties and Elections in Europe”. www.parties-and-elections.eu. http://www.parties-and-elections.eu/content.html. Läst 22 mars 2023. 
  2. ^ Traynor, Ian, The EU's weary travellers Arkiverad 7 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. The Guardian, April 4, 2006
  3. ^ Mandal, V.C. (2007). Dictionary Of Public Administration. Sarup & Sons. sid. 306. ISBN 978-81-7625-784-8. http://books.google.com/books?id=Hs0xJORVIHwC&pg=PA306&dq=%22National+conservatism%22+-inpublisher:icon&as_brr=0&cd=8#v=onepage&q=%22National%20conservatism%22%20-inpublisher%3Aicon&f=false 
  4. ^ Rosenberger, Sieglinde, Europe is swinging towards the right - What are the effects on women? Arkiverad 28 september 2011 hämtat från the Wayback Machine., University of Vienna, 2002. Retrieved 6 December 2010.
  5. ^ National Questions, National Review, Vol. 49, Issue 12, June 30, 1997, pp. 16-17
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324113907/http://www.pecob.eu/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/EN/IDPagina/1806. Läst 24 augusti 2012. 
  7. ^ http://www.parties-and-elections.eu/armenia.html[död länk]
  8. ^ http://www.parties-and-elections.eu/denmark.html
  9. ^ Ramet, Sabrina P. (2010), Central and Southeast European Politics Since 1989, Cambridge University Press, s. 79, http://books.google.de/books?id=oFXdiS25N78C&pg=PA79&dq=pro+patria+and+res+publica+national+conservative&hl=de&ei=wT3FTubRNo3jtQboqu3OCA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CC0Q6AEwAA#v=onepage&q=pro%20patria%20and%20res%20publica%20national%20conservative&f=false, läst 17 november 2011 
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324113907/http://www.politik.ch/eu-kritiker-gewinnen-wahlen-in-finnland.html. Läst 24 augusti 2012. 
  11. ^ http://www.parties-and-elections.eu/finland.html
  12. ^ http://books.google.de/books?id=xtQL_KpebPgC&pg=PA320&lpg=PA320&dq=nationalkonservativ+mpf+Philippe+de+Villiers&source=bl&ots=GPA14uO6Nx&sig=JJYlmg44fMFLDQuYVsjfPOcWpsQ&hl=de&ei=VWraTZymFsiUswbJ-Mj3Ag&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBgQ6AEwADgK#v=onepage&q&f=false
  13. ^ http://www.parties-and-elections.eu/france.html
  14. ^ http://www.parties-and-elections.eu/greece.html
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120614085318/http://www.e-grammes.gr/article.php?id=4971. Läst 24 augusti 2012. 
  16. ^ http://www.lettische-presseschau.de/index.php?option=com_content&task=view&id=299&Itemid=2
  17. ^ http://www.parties-and-elections.eu/latvia.html
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324113933/http://www.pecob.eu/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/EN/IDPagina/1915. Läst 24 augusti 2012. 
  19. ^ http://www.parties-and-elections.eu/lithuania.html
  20. ^ ”Get a move on”. The Economist. 6 januari 2011. http://www.economist.com/node/17862276?story_id=17862276. 
  21. ^ http://www.parties-and-elections.eu/poland.html
  22. ^ http://www.spiegel.de/international/europe/0,1518,552772,00.html
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324113942/http://www.pecob.eu/flex/cm/pages/ServeBLOB.php/L/EN/IDPagina/1946. Läst 24 augusti 2012. 
  24. ^ http://www.parties-and-elections.eu/serbia.html
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120323233413/http://www.polittrends.ch/polittrends/natkons.html. Läst 24 augusti 2012. 
  26. ^ http://www.parties-and-elections.eu/switzerland.html
  27. ^ http://www.hls-dhs-dss.ch/textes/d/D17458-1-5.php[död länk]
  28. ^ ”Neue Regierung will alte Amnestien aufheben” (på tyska). Wiener Zeitung. Arkiverad från originalet den 8 december 2012. http://archive.is/2012.12.08-123050/http://www.wienerzeitung.at/nachrichten/europa/europaarchiv/39337_Neue-Regierung-will-alte-Amnestien-aufheben.html. 
  29. ^ http://www.parties-and-elections.eu/slovakia.html
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107064030/http://www.parties-and-elections.eu/nireland.html. Läst 24 augusti 2012. 
  31. ^ ”Sverigedemokraterna (SD) | Expo.se”. expo.se. https://expo.se/faktahttps://scientiasv.com/sverigedemokraterna-sd. Läst 23 juli 2023. 
  32. ^ http://parties-and-elections.eu/germany.html
  33. ^ http://www.princeton.edu/~jmueller/DISSENT-Hungary-JWMueller.pdf
  34. ^ http://www.spiegel.de/international/europe/0,1518,759586,00.html
  35. ^ http://www.parties-and-elections.eu/austria.html