I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Nagelört, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Nagelört är ett ämne som har skapat debatt och kontroverser i olika kretsar, och det är viktigt att i detalj utforska de olika synpunkterna i frågan. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle är Nagelört ett ämne som förtjänar att granskas noggrant och objektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Nagelört och analysera dess implikationer inom olika områden. Detta är utan tvekan ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som väcker stort intresse i samhället, varför det är viktigt att ta upp det fullständigt och uttömmande.
Nagelört | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Kålordningen Brassicales |
Familj | Korsblommiga växter Brassicaceae |
Släkte | Nagelörtsläktet Erophila |
Art | Nagelört D. verna |
Vetenskapligt namn | |
§ Draba verna |
Nagelört (Draba verna syn. Erophila verna[1]) är en växtart i familjen korsblommiga växter. Den blir omkring 5 centimeter hög och blommar på våren med små, vita blommor.
Nagelörten förekommer i nästan hela Europa, utom i de nordligaste trakterna. Den finns även i Mindre Asien, Centralasien och Nordafrika. Som införd förekommer den dessutom i Nordamerika och Chile samt på Nya Zeeland och Tasmanien.
Nagelörtens artepitet, verna, har betydelsen "vårblommande". Benämningen nagelört för den här örten förekommer i litteratur redan 1640. Den har även kallats för bland annat nagelgräs, vårnagelört, gåseblomma, rågblomma och vårälskling.[2]