I dagens värld har NKI-skolan blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom olika områden, har NKI-skolan fångat akademiker, specialister och allmänhetens uppmärksamhet. Under årens lopp har studien och analysen av NKI-skolan fördjupats och försökt förstå dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar. Den här artikeln syftar till att erbjuda en allmän och fullständig översikt av NKI-skolan, och tar upp dess olika aspekter ur ett objektivt och analytiskt perspektiv. Från dess ursprung till dess implikation idag kommer de olika aspekterna av NKI-skolan att utforskas, för att ge läsaren en djupare och mer exakt förståelse av detta ämne av universell relevans.
NKI-skolan, Nordiska korrespondensinstitutet, ursprungligen Noréns korrespondensinstitut, grundades av Hilbert Norén i Malmö 1910 och var en av Sveriges största skolor för korrespondensundervisning. Det slogs samman 1922 med Osby korrespondensinstitut, som även hade grundats 1910, och bytte namn till NKI-skolan. 1936 flyttade skolan till Stockholm.
1937 fanns kurser för gymnasiestadiet och från 1940 anordnades ingenjörsexamen där NKI-ingenjörer utexaminerades. De så kallade NKI-realskolorna startade 1941.
Skolan utgav ett känt uppslagsverk, NKI-skolans uppslagsbok, som såldes i 200 000 exemplar mellan 1936 och 1952.
NKI-skolan slogs samman med Hermods 1965.