Müsli

I den här artikeln ska vi utforska ämnet Müsli, som har fångat uppmärksamheten hos olika studieområden och har skapat stort intresse både inom det akademiska området och i samhället i stort. Müsli har länge varit föremål för debatt och diskussion och dess relevans har blivit allt tydligare de senaste åren. Detta ämne har väckt intresse hos forskare, forskare, yrkesverksamma och allmänheten på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Müsli, analysera dess implikationer, dess historia, dess inflytande idag och möjliga framtida scenarier kring detta ämne.

Müsli serverad med mjölk och banan.

Müsli är en blandning av bland annat olika grynsorter som havregryn, kornflingor, rågflingor, veteflingor samt torkad frukt och nötter. Müsli smaksätts ofta med socker, honung och/eller kanel. Den äts vanligen på filmjölk, yoghurt, mjölk som exempelvis en del av en frukost. Müsli kan även användas vid bakning.

Historia

Denna variant av frukostflingor kommer från Schweiz.[1] Den spreds sedan läkaren Maximilian Bircher-Benner år 1900 lanserat den på sanatorietZürichberg. Den ursprungliga varianten bestod av rivet äpple, havregryn, nötter, mjölk, samt citronsaft för att äpplet inte skulle missfärgas, och serverades som lätt kvällsmåltid.[2]

Ordet är bildat av tyskans ord Mus, som motsvarar svenskans ord mos (och används om fruktmos men även om kompott och gröt), med tillägg av den sydtyska diminutivändelsen -li, som också ger huvudordet omljud.

Varianter

Granola är en grynblandning som till skillnad från konventionell müsli är rostad i ugn, ofta tillsammans med något sött och fett.[3] Rostningen gör granola knaprigare än (annan) müsli.[4] Ugnsrostad müsli kan även kallas crunchy müsli och säljs med olika smaksättningar.

Exempel på varumärken

Se även

Referenser

Externa länkar