Människosonen

Idag är Människosonen ett ämne som blivit allt mer aktuellt inom olika samhällsområden. Från politik till vetenskap, genom kultur och teknik har Människosonen blivit en intressant plats för forskare, experter och allmänheten. Med ett genomslag som når globalt har Människosonen genererat debatter, studier och till och med sociala rörelser kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska Människosonens roll i dagens samhälle, analysera dess betydelse, dess utmaningar och de möjliga lösningar som har föreslagits i detta avseende.

Jesus, målning av Simone Martini.

Människosonen är en titel som Jesus använder om sig själv i evangelierna. I Gamla Testamentet förekommer uttrycket några gånger, och ibland har användningen utlästs som profetior om Jesus.

Ursprung och innebörd

Benämningen syns i Bibeln som det grekiska ho hyios tou anthrōpou (ο υιος του αντρωπου), vilket är en översättning från arameiskans bar nāshāū' (' (denna) människa'). I denna bestämda form (-en) finns uttrycket inte i Nya Testamentet i övrigt, och innebörden av den gåtfulla beteckning har varit och är omstridd. Benämningen användes inte av Jesu anhängare, och den finns varken i bekännelsesatserna eller i kyrkans trosbekännelser. Kyrkofäderna uppfattade den vanligtvis som en beteckning för den mänskliga naturen hos Jesus, men det motsvaras inte av språkbruket i Nya Testamentet.

Se även

Vidare läsning

  • Khalil Gibran: Människosonen : människors intryck av Jesus, Nova Förlag 2020. ISBN 9789163985942

Referenser

  1. ^ "Människosonen". Läst 3 september 2013.