I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Musikhögskola har haft inom olika samhällsområden. Sedan dess ankomst har Musikhögskola fångat miljontals människors uppmärksamhet och har skapat diskussioner kring dess inflytande på olika sfärer. Under åren har Musikhögskola visat sig vara ett relevant ämne som har utlöst betydande förändringar i hur vi relaterar, arbetar och underhåller oss själva. I denna mening är det viktigt att analysera hur Musikhögskola har förändrat vår verklighet och vilka konsekvenser det har för framtiden. Från dess uppkomst till nutid har Musikhögskola satt en outplånlig prägel på samhället, vilket får oss att reflektera över dess påverkan och möjliga långsiktiga konsekvenser.
En musikhögskola är en institution för yrkesutbildning i olika musikrelaterade yrken. Vid musikhögskolor utbildas bland annat musiklärare, musiker, kyrkomusiker, tonsättare och dirigenter. I många länder används namn med konservatorium eller akademi för motsvarande institutioner.
I Sverige finns musikhögskolor på sju orter. I Stockholm, Göteborg och Malmö sker utbildning till musiker, kyrkomusiker och musiklärare. På musikhögskolan i Piteå utbildas kyrkomusiker, musiklärare och ljudingenjörer. På Brunnsviks Enskilda musikhögskola (BEMU) i Borlänge utbildas studenter i musikskapande. Musikhögskolorna i Arvika (Ingesund) och Örebro genomför utbildning till musiklärare.
Forskning och utbildning av forskare på det musikaliska området förekommer på alla ovannämnda högskolor utom i Arvika.
I USA bedrives musikrelaterad utbildning i första hand vid landets universitet.