I den här artikeln kommer vi att analysera Muonioälven från olika perspektiv i syfte att ge en heltäckande bild av detta ämne. Muonioälven är ett ämne av stor relevans idag och dess betydelse sträcker sig till olika områden, från det personliga till det professionella. Genom hela denna text kommer vi att utforska dess ursprung, utveckling, inverkan och möjliga framtida återverkningar. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i dess mest anmärkningsvärda och kontroversiella aspekter och försöka belysa detta komplexa och ständigt utvecklande ämne. Med hänsyn till de olika förhållningssätt och åsikter som finns kring Muonioälven, strävar vi efter att erbjuda en komplett och berikande vision för läsaren.
Muonioälven | |
Flod | |
Bild tagen från bron i Kolari. Finland till vänster och Sverige till höger.
| |
Länder | Sverige, Finland |
---|---|
Region | Europa |
Koordinater | 67°10′51″N 23°33′30″Ö / 67.18083°N 23.55833°Ö |
Längd | 380 km |
Flodbäcken | 14 430 km² |
Geonames | 604224 |
Läge för Muonioälvens mynning.
| |
Muonioälvens sträckning med biflöden och sjöar
|
Muonioälven eller Muonio älv (finska: Muonionjoki, meänkieli: Muonionväylä) är Torne älvs största biflod. Alltsedan freden i Fredrikshamn 1809 utgör Muonioälven riksgräns mellan Sverige och Finland.[1]
Om man räknar Könkämä älv som Muonioälvens huvudkälla utgör älven riksgräns i stort sett från Treriksröset ner till utflödet i Torne älv sydost om Pajala. Källflöde förutom Könkämä älv är Lätäseno. Av Muonios många forsar är Muonionkoski den största, med en längd av omkring tio kilometer och sju vattenfall. Muonioälven är 380 kilometer lång (inklusive Könkämä älvs källor) och avrinningsområdet är 14 430 kvadratkilometer stort.