I dagens artikel kommer vi att utforska Moritz Schlick, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Moritz Schlick genererat ett brett spektrum av åsikter och känslor, och blivit en central diskussionspunkt inom olika områden. Genom åren har Moritz Schlick bevisat sin relevans i samhället, utlöst intensiva debatter och genererat en betydande inverkan på människors liv. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Moritz Schlick, utforska dess ursprung, utveckling och dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Gör dig redo att gå in i den fascinerande världen av Moritz Schlick och upptäck allt detta tema har att erbjuda.
Moritz Schlick | |
![]() Moritz Schlick år 1930. | |
Född | 14 april 1882 Berlin ![]() |
---|---|
Död | 22 juni 1936 (54 år) Wien ![]() |
Region | Västerländsk filosofi |
Skola | Analytisk filosofi, logisk positivism, Wienkretsen |
Intressen | Logik, vetenskapsteori, matematikfilosofi, etik |
Influenser | Ernst Mach, Ludwig Wittgenstein, Bertrand Russell, Max Planck |
Influerat | Wienkretsen, Albert Einstein, Kurt Gödel, Herbert Feigl, Albert Blumberg |
Friedrich Albert Moritz Schlick, född 14 april 1882 i Berlin, död 22 juni 1936 i Wien, var en tysk filosof och fysiker, ansedd som den så kallade Wienkretsens andlige ledare.
Schlick studerade fysik bland annat i Berlin, under Max Planck och promoverades 1904 efter att ha lagt fram avhandlingen Über die Reflexion des Lichts in einer inhomogenen Schicht. Han habiliterade 1911 vid Rostocks universitet med en skrift om sanningsbegreppet i modern logik, Das Wesen der Wahrheit nach der modernen Logik.
Han var professor vid Rostocks universitet 1917–1921 och vid Kiels universitet 1921–1922. År 1922 efterträdde Schlick Ernst Mach som professor i naturfilosofi vid Wiens universitet. Han var även gästprofessor i USA två gånger, 1929 och 1931–1932.
Schlick var inledningsvis starkt påverkad av Ernst Mach, Hermann von Helmholtz och Henri Poincaré, och senare av Rudolf Carnap och Ludwig Wittgenstein. Han var en centralgestalt i Wienkretsen och lämnade betydelsefulla bidrag till den logiska positivismen.
Den 22 juni 1936 sköts Schlick ihjäl av en av sina tidigare studenter, Hans Nelböck (1903–1954). Dådet ansågs ha antisemitiska bevekelsegrunder, men Nelböck bedyrade att svartsjuka låg bakom hans gärning. Han hade blivit avvisad av studenten Sylvia Borowicka och då fått för sig att objektet för hennes kärlek var Schlick.
|