Idag har Monumenta Germaniae Historica nått en aldrig tidigare skådad nivå av relevans och popularitet. Oavsett om det gäller hälsa, teknik, politik eller kultur, har Monumenta Germaniae Historica blivit ett ämne av stort intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Eftersom dess påverkan på samhället blir allt tydligare är det inte förvånande att Monumenta Germaniae Historica är föremål för många studier, debatter och analyser. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Monumenta Germaniae Historica på djupet och analysera dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.
Monumenta Germaniae Historica (förkortat MGH), är en samling källskrifter angående Tysklands medeltid, vars utgivning påbörjade 1826 av Gesellschaft für ältere deutsche Geschichtskunde med Georg Heinrich Pertz som huvudredaktör fram till 1873.
Bland övriga huvudredaktörer märks Georg Waitz 1875-1886, Wilhelm Wattenbach 1886-88, Ernst Dümmler 1888-1902, Oswald Holder-Egger 1902-06, Reinhold Koser 1906-14 och Paul Fridolin Kehr.
Från 1886 stod MGH under statlig ledning och hade sina lokaler i Preussische Staatsbibliotek. 1949 flyttades huvudlokalerna till München.
Till de ursprungliga fem serierna Scriptores, Leges, Diplomata, Epistulae och Antiquitates har senare tillkommit ytterligare serier. MGH var redan från början i fråga om historisk-kritisk metod mönstergivande och av stor betydelse för historisk tysk forskning.