Idag är Montagu Norman ett ämne som väcker stort intresse i samhället. I decennier har Montagu Norman varit föremål för studier, debatt och analys inom olika områden, från naturvetenskap och teknik till konst och kultur. Vikten av Montagu Norman ligger i dess inflytande på människors dagliga liv och dess förmåga att skapa betydande förändringar i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv relaterade till Montagu Norman, analysera dess inverkan på dagens samhälle och reflektera över dess roll i framtiden.
Montagu Norman | |
![]() | |
Född | 6 september 1871[1][2] Kensington |
---|---|
Död | 4 februari 1950[1][2] (78 år) Campden Hill, Storbritannien |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Eton College King's College, Cambridge ![]() |
Sysselsättning | Bankman, politiker[3] |
Befattning | |
Ledamot av Brittiska överhuset (–) Ledamot av Kronrådet Chef för Bank of England (1920–1944) | |
Maka | Priscilla Reyntiens (g. 1933–)[4][5] |
Föräldrar | Frederick Henry Norman[6][4] Lina Susan Penelope Collet[6][4] |
Utmärkelser | |
Distinguished Service Order Storofficer av Kronorden | |
Redigera Wikidata |
Montagu Collet Norman, född 6 september 1871, död 4 februari 1950, var en brittisk finansman.
Norman var från 1920 guvernör för Bank of England. I den egenskapen utövade han ett stort inflytande på den finansiella utvecklingen efter första världskriget. Det var i stor utsträckning genom Normans inflytande, som Storbritanniens återgång till guldmyntfot 1924 genomdrevs. Han utsattes på grund av detta för häftig kritik, särskilt från protektionistiskt håll, men genom det förtroende han ägde inom finanskretsar kom han att fortsätta återväljas på posten ända fram till 1944, detta trots goda förbindelser med Tyskland även under kriget.
|