I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Monique Serf ur olika perspektiv i syfte att erbjuda en heltäckande bild av detta ämne. Vi kommer att analysera dess inverkan på det nuvarande samhället, dess möjliga konsekvenser för framtiden, samt utforska de olika åsikterna och ståndpunkterna i frågan. Monique Serf är ett ämne av stor relevans idag, vilket har väckt stort intresse och debatt, och det är därför vi anser det lämpligt att ägna detta utrymme åt dess diskussion och reflektion.
Monique Serf | |
![]() Monique Serf, Barbara (1965).jpg. | |
Född | Monique Andrée Serf[1] 9 juni 1930[2][3][4] Paris 17:e arrondissement[5], Frankrike |
---|---|
Död | 24 november 1997[3][4][6] (67 år) Neuilly-sur-Seine[1], Frankrike |
Begravd | Cimetière parisien de Bagneux[7] |
Andra namn | Barbara[8] |
Medborgare i | Frankrike[9] |
Sysselsättning | Filmskådespelare, skivartist, kompositör[10], poet, singer-songwriter[8], sångare[8], TV-skådespelare[10] |
Utmärkelser | |
Göttingens hedersmedalj (1988) Victoire de l'artiste interprète féminine (1994) Victoire de l'artiste interprète féminine (1997) Riddare av Hederslegionen | |
Redigera Wikidata |
Monique Andrée Serf, mer känd under sitt artistnamn Barbara, född 9 juni 1930 i Paris, död 25 november 1997 i Neuilly-sur-Seine, var en fransk-judisk poet och låtskrivare. Hon var produktiv under sin levnadstid och gav ut ett stort antal skivor. Hennes musik är inom samma genre som bl.a. Jacques Brel och Edith Piaf. Den svenska artisten Barbro Hörberg påverkades mycket av Barbara. Rikard Wolff gav ut en egen tolkning av några låtar år 2000 vid namn Min allra största kärlek.
En av hennes mest kända låtar heter L'Aigle noir (även namnet på albumet). Denna låt har Rikard Wolff gjort en svensk cover på, den heter samma sak fast på svenska, dvs. Den svarta örnen. Det är en gripande och poetisk liten melodi med ett fantastiskt vackert beskrivande av en drömlik händelse vid en sjö.