Monetary targeting

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Monetary targeting på _var2-omfattningen. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Monetary targeting spelat en avgörande roll i _var2 och genererat betydande förändringar i olika aspekter av vårt samhälle. Med tiden har Monetary targeting varit föremål för debatt, analys och studier inom flera discipliner, vilket har gjort det möjligt för oss att bättre förstå dess inflytande och räckvidd. Genom den här artikeln syftar vi till att i detalj analysera hur Monetary targeting har transformerat och format _var2, samt identifiera de utmaningar och möjligheter det ger i det nuvarande landskapet.

Monetary targeting, eller uppställande av penningmängdsmål, är styrning av inflation med hjälp av tillväxten i penningmängden som ett intermediärt mål.[1] Strategin grundar sig på att inflationen enligt kvantitetsteorin kan uttryckas som penningmängdstillväxten plus tillväxten i omloppshastighet minus tillväxten i real BNP. Eftersom de två sistnämnda storheterna kan uppskattas genom prognoser kan penningmängden anpassas så att ett visst inflationsmål kan uppnås. Europeiska centralbanken använder sig av denna metod, vilket är ett arv från den tyska centralbanken Deutsche Bundesbank.

Fördelen med att låta en centralbank verka för ett intermediärt mål för penningmängdstillväxten istället för att direkt försöka kontrollera inflationen är att centralbanken verkligen kontrollerar penningmängden och därför kan hållas ansvarig för sin politik, medan avvikelser från ett inflationsmål beror på externa faktorer.

Se även

Referenser

  1. ^ ”The Efficacy of Monetary Targeting: The Stability of Demand for Money in Major OECD Countries” (på engelska). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. https://web-archive.oecd.org/2012-06-15/162797-2502627.pdf. Läst 28 januari 2024. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.