Momentmagnitudskalan
I dagens värld har Momentmagnitudskalan blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Det är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och har skapat debatt inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Momentmagnitudskalan och dess implikationer i dagens samhälle. Vi kommer att analysera de historiska, sociala, kulturella och vetenskapliga aspekterna relaterade till Momentmagnitudskalan, i syfte att erbjuda en komplett och mångfacetterad vision om detta ämne. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga implikationer och utmaningar som Momentmagnitudskalan presenterar i dagens värld, samt de möjligheter och lösningar som kan uppstå från dess studie. Genom denna artikel är den tänkt att bidra till att berika kunskap och förståelse om Momentmagnitudskalan, och att ge ett informativt och reflekterande perspektiv som inbjuder till reflektion och dialog kring detta ämne.
Momentmagnitudskalan är ett sätt att ange storleken på utlöst energimängd hos en jordbävning. En jordbävning med magnituden 6 frigör gånger mer energi än en jordbävning med magnituden 5. Skalan har sedan början av 2000-talet ersatt den tidigare Richterskalan, bland annat vid rapportering från den amerikanska myndigheten U.S. Geological Survey. De två skalorna ger liknande värden för mindre jordbävningar, medan Richterskalan kan underskatta storleken hos verkligt stora jordbävningar. I nyhetsrapportering anges ofta storleken hos en jordbävning med "Richterskalan", trots att storleksbestämningen i själva verket skett med momentmagnitudskalan.
Historik
Momentmagnitudskalan introducerades 1979 av Thomas Hanks och Hiroo Kanamori som en efterföljare till Richterskalan och används av seismologer för att jämföra den energi som utlöses av jordbävningar. Momentmagnitudskalan är ett dimensionslöst tal definierat av
där är det seismiska momentet (med 1 newtonmeter som referensmoment).
En ökning med 1 steg på denna logaritmiska skala motsvarar 101,5 = 31,6 gånger ökning av den utlösta energin, och en ökning av 2 steg motsvarar 103 = 1000 gånger ökning av energin.
Konstanterna i ekvationen har valts så att de beräknade värdena av momentmagnituden ungefär motsvarar beräknade värden enligt andra skalor, sådana som den lokala magnitudskalan, ML, vanligtvis kallad Richterskalan.
En fördel med momentmagnitudskalan är att den, till skillnad från andra magnitudskalor, inte är asymptotiskt konstant i sin övre del. Det vill säga, det finns inte något särskilt värde över vilket alla stora jordbävningar får ungefär samma magnitud. Av detta skäl är momentmagnitudskalan den mest använda skalan för beräkning av stora jordbävningar.
Beteckningen är , med index w=utfört arbete (accomplished work).
Den amerikanska organisationen USGS använder inte denna skala för jordbävningar som har en magnitud som är lägre än 3,5.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ The "USGS Earthquake Magnitude Policy" for reporting earthquake magnitudes to the public as formulated by the USGS Earthquake Magnitude Working Group was implemented January 18, 2002, and posted at https://earthquake.usgs.gov/aboutus/docs/020204mag_policy.php. That page was removed following a web redesign; a copy is archived at the Internet Archive.