Idag har Missionskollegiet blivit en grundläggande fråga i det moderna samhället, som genererar ett stort genomslag inom olika områden av våra liv. Oavsett om det är på det tekniska, sociala, politiska eller ekonomiska området har Missionskollegiet lyckats påverka våra beslut och hur vi uppfattar omvärlden. Med den ständiga utvecklingen av teknik och globalisering har Missionskollegiet blivit en referenspunkt för att förstå komplexiteten i våra interaktioner och hur de påverkar vår verklighet. I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Missionskollegiet har på dagens samhälle och hur det har format vårt sätt att tänka och agera i den värld vi lever i.
Missionskollegiet (Collegium de cursu evangelii promovendo) var ett danskt kollegium, som upprättades 1714 med uppgiften att utbreda evangeliet bland hedningar.
Missionsväsendet hade dittills legat under Danska kansliet, som även i fortsättningen behöll vissa ärenden. Missionsärendenas antal hade varit ringa i kansliet, och upprättandet av kollegiet betydde, att man lade större vikt vid denna sida av kyrkopolitiken.
1715 fick kollegiet ansvar för missionen i Finn- och Lappmarken, och kort därefter utvidgades missionsområdet söderut, men denna nordanfjällska verksamhet bortföll 1814. Större betydelse fick det, att kollegiet 1737 övertog tillsynen över missionen i Västgrönland.
Missionen i Ostindien (Trankebar) låg under kollegiet, men en del av expeditionerna under 1700-talet gick genom kansliet. 1847 övergick Trankebarmissionen till missionssällskapet i Leipzig.
Den västindiska missionen låg under Generalkirkeinspektionskollegiet men efter dess upphävande 1791 övergick tillsynen till Missionskollegiet, som emellertid redan 1797 måste överlämna den till det Vestindisk-guineiske rente- og generaltoldkammer och Danska kansliet. Kollegiet upphävdes 1859.