Mikroglia

I dagens artikel ska vi prata om Mikroglia, ett ämne som varit av stort intresse de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Mikroglia fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister, vilket genererat debatt, forskning och många framsteg inom området. Med en historia som sträcker sig många år tillbaka i tiden har Mikroglia utvecklats och anpassats till sociala, kulturella och tekniska förändringar och blivit ett grundläggande inslag i många människors liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mikroglia, och ta upp dess implikationer, tillämpningar och dess inverkan på dagens samhälle.

Mikrogliacellerna är långsträckta, små och täta celler. De har i vilostadium korta utskott; cellen återfinns såväl i hjärnans vita som grå substans. Kärnan är konisk. Mikroglia är nervsystemets egen makrofag och har fagocyterande förmåga efter aktivering då den buffar upp sig och blir amöbalik. En viktig komponent i cellen är neurofilamentet vimentin. Till skillnad från astrocyten avgår inte utskott från "stjärnspetsar" i membranet utan hos cellkärnans poler.

Enligt forskning spelar mikroglia en nyckelroll vid de processer som skapar nedstämdhet i samband med inflammationer och infektioner, till exempel förkylning.

Referenser

  1. ^ ”Mikroglia”. Människans nervsystem: hjärnatlas. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Arkiverad från originalet den 22 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220522034342/http://nervsystemet.se/nsd/structure_213. Läst 12 oktober 2022. 
  2. ^ ”Mikroglia”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D017628/microglia. Läst 12 oktober 2022. 
  3. ^ Söderlund Leifler, Karin (25 januari 2021). ”Hjärnans immuncell ligger bakom nedstämdhet vid inflammation”. Linköpings universitet. https://liu.se/nyhet/hjarnans-immuncell-ligger-bakom-nedstamdhet-vid-inflammation-. Läst 12 oktober 2022. 

Externa länkar