Miklós Kállay

I den här artikeln kommer Miklós Kállays inverkan på det samtida samhället att utforskas. Sedan dess uppkomst har Miklós Kállay väckt kontinuerligt intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är inom politik, populärkultur, vetenskap eller i människors vardag. Under åren har Miklós Kállay varit föremål för studier och forskning som har försökt förstå dess inflytande på hur vi relaterar, tänker och verkar i världen. Utan tvekan har Miklós Kállay varit huvudpersonen i viktiga transformationer, som genererat kontroverser, beundran och reflektioner som positionerar det som ett relevant ämne idag. I den meningen blir det intressant att analysera de olika aspekterna kring Miklós Kállay och dess inverkan på det samtida samhället.

Miklós Kállay

Miklós Kállay (1942).
Tid i befattningen
9 mars 1942–22 mars 1944
Företrädare László Bárdossy
Efterträdare Döme Sztójay
Född 23 januari 1887
Nyíregyháza, Österrike-Ungern
Död 14 januari 1967 (79 år)
New York, USA
Nationalitet Ungersk

Miklós Kállay, född 23 januari 1887 i Nyíregyháza, Österrike-Ungern, död 14 januari 1967 i New York, USA, var en ungersk diplomat och politiker. Han var Ungerns premiärminister 1942-1944.

Biografi

Efter premiärminister László Bárdossys entledigande den 7 mars 1942 utsåg statschefen Horthy Kállay till efterträdare. En del antijudiska åtgärder infördes under Kállays styre; bland annat sändes tusentals ungerska judar till den ukrainska fronten där de stupade. Dock vägrade Kállay att bistå Nazityskland i "den slutgiltiga lösningen".

År 1943 sökte Kállay Ungerns utträde ur kriget, men detta ledde endast till intensifierade påtryckningar från Nazityskland, som i mars 1944 ockuperade landet. Horthy övertalades att avskeda Kállay som regeringschef och utnämnde Döme Sztójay till efterträdare.

Kállay fann en fristad på den turkiska legationen i Budapest, men tvingades överlämna sig till Pilkorsrörelsen när dess ledare Ferenc Szálasi utsetts till premiärminister i oktober 1944. Kállay deporterades till Mauthausen men överlevde. Efter krigsslutet bosatte han sig i Rom för att 1951 emigrera till USA. År 1954 publicerade Kállay sina memoarer: Hungarian Premier: A Personal Account of a Nation's Struggle in the Second World War.

Referenser

Webbkällor