Michel Audiard

Numera är Michel Audiard ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Sedan flera år tillbaka är Michel Audiard en källa till debatt och reflektion inom olika områden, vare sig det är inom politik, kultur, ekonomi eller teknik. Michel Audiard har väckt intresset hos experter och forskare, såväl som vanliga människor som vill förstå mer om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Michel Audiard, och analysera dess inverkan och relevans idag.

Michel Audiard
FöddPaul Michel Audiard[1]
15 maj 1920[2][3][4]
Paris fjortonde arrondissement[1]
Död28 juli 1985[2][4][5] (65 år)
Dourdan[6], Frankrike
BegravdMontrouges begravningsplats[7]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningJournalist, författare, filmskådespelare, dialogförfattare, filmregissör, manusförfattare, regissör[8]
Noterbara verkKlädsel: vardagsdräkt med revolver, Skrattar bäst som lever längst, Pang pang-bruden, Comment réussir quand on est con et pleurnichard och Garde à vue
BarnFrançois Audiard (f. 1949)
Jacques Audiard (f. 1952)
Utmärkelser
Courteline Prize (1974)
Riddare av Hederslegionen (1976)
Prix des Quatre jurys (1978)
Prix Jean-Le-Duc (1981)
Césarpriset för bästa manus (1982)
Redigera Wikidata

Michel Audiard, född 15 maj 1920 i Paris, död 27 juli 1985 i Dourdan, var en fransk manusförfattare och filmregissör.[9]

Biografi

Michel Audiard växte upp i Paris 14:e arrondissement, vilket förblev en central plats för honom genom hela livet. Som ung läste han ivrigt klassiker och var intresserad av cykelsport. Efter andra världskriget började han att skriva filmkritik för L'étoile du soir. Han skrev sitt första filmmanus 1949 på uppdrag av André Hunebelle och fick snabbt nya tillfrågningar. Han blev särskilt känd för sina dialoger, som är fulla av parisslang, humor och tecken på litterär bevandring. Han nådde sina största framgångar med komedier och kriminalfilmer som Falskmyntarna (1961), Alla är vi vinterapor (1962), Tuffa killar med revolver (1963) och 5 skäggiga agenter (1964). På 1960- och 1970-talet hände det att hans namn stod med större bokstäver än regissörens på filmaffischerna, och han upptogs ibland som huvudsaklig manusförfattare när han egentligen bara hade anlitats för dialogerna. Han regisserade själv åtta filmer mellan 1968 och 1974. Efter detta blev han mer tillbakadragen, ett resultat av att en av hans söner avlidit. Han fortsatte dock att skriva dialog och tilldelades 1982 Césarpriset för bästa manus för Garde à vue. Han var far till filmskaparen Jacques Audiard och de två skrev flera filmmanus tillsammans. Han skrev även detektivromaner.[10]

Filmografi i urval

Manus
Regi

Källor

  1. ^ matchID, matchID-ID: ic7RVhAW7Nf6, läst: 22 september 2023.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cn7b2g, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 1362452, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ filmportal.de, Filmportal-ID: 7fd7b26e579c414dbff8a56e9407a268, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: audiardpaul.
  6. ^ matchID, matchID-ID: ic7RVhAW7Nf6, läst: 15 augusti 2023.
  7. ^ läs online, actu.fr .
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0209660, läst: 17 december 2022.
  9. ^ ”Michel Audiard”. Svensk filmdatabas. Svenska filminstitutet. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=PERSON&itemid=75851. Läst 8 augusti 2017. 
  10. ^ Palanchini, Corentin. ”Michel Audiard : Sa biographie” (på franska). Allociné. http://www.allocine.fr/personne/fichepersonne-31194/biographie/. Läst 8 augusti 2017. 

Externa länkar

Auktoritetsdata