I dagens värld har Micaelamys blivit ett återkommande och mycket viktigt ämne i samhället. Från dess ursprung till nutid har Micaelamys påverkat människors liv avsevärt och skapat debatter, utmaningar och möjligheter. Genom historien har Micaelamys varit föremål för studier, reflektion och analys av experter inom olika områden, som bidragit med sin vision och kunskap om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Micaelamys, från dess inverkan på kulturen till dess inflytande på den globala ekonomin, med syftet att förstå dess relevans idag och dess projektion in i framtiden.
Micaelamys | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Överfamilj | Musliknande gnagare Myomorpha |
Familj | Råttdjur Muridae |
Underfamilj | Murinae |
Släkte | Micaelamys |
Vetenskapligt namn | |
§ Micaelamys | |
Auktor | Ellerman, 1941 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Micaelamys är ett släkte gnagare i familjen råttdjur (Muridae) med två arter som förekommer i södra Afrika.
Arterna påminner om råttor och når från nosens till svansens spets en längd av 21 till 29 cm. Pälsen har på ryggen en gråbrun till rödbrun färg och buken är vanligen ljusgrå. Tassarnas ovansida är vit och svansen är bara glest täckt med hår.
Till släktet räknas vanligen två arter.[1]
Deras närmaste släktingar hittas i släktet Aethomys.[1]
Dessa gnagare vistas i torra och klippiga områden som buskmarker. De är aktiva på natten och vilar på dagen i bergssprickor eller i underjordiska bon som grävs under vegetationen. De bildar allmänt mindre grupper av ett föräldrapar samt deras ungar.
M. namaquensis är kulturföljare och hittas ibland i människans byggnader. IUCN listar båda arter som livskraftig (LC).[2]