Mesoamerikanskt bollspel
I dagens värld har Mesoamerikanskt bollspel blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Mesoamerikanskt bollspel fått en relevant roll i det samtida samhället. Ur olika perspektiv och discipliner har Mesoamerikanskt bollspel undersökts och diskuterats och genererat olika åsikter och förslag för att förstå och ta itu med dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska innebörden och betydelsen av Mesoamerikanskt bollspel, analysera dess många aspekter och dess inverkan på olika områden i det dagliga livet.
Mesoamerikanskt bollspel var en sport som praktiserades under mer än 3000 år av förkolumbianska folk i Mesoamerika. Bollspelet var oftast knutet till vissa ritualer. Sporten förekom i flera olika varianter genom åren, och den moderna varianten av spelet, ulama, förekommer fortfarande hos urfolk på vissa platser i Mexiko.
Man har hittat förkolumbianska bollspelsplaner över hela Mesoamerika. Dessa banor är olika stora, men alla är långa och smala med sidoväggar som bollen kunde studsa emot. Många av spelplanerna är väl bevarade.
Spelets regler är inte kända, men tar man den nuvarande varianten ulama i beaktande, så påminner de troligen om volleybollregler,[1] där avsikten är att hålla bollen i spel. Bollspelet fanns i flera olika varianter. De runda målen av sten har tillkommit senare i spelet, och finns inte på alla planer.
I den mest utbredda varianten av spelet knuffade spelarna till bollen med höfterna. I en del varianter var det tillåtet att använda underarmarna, racketar, slagträ eller handstenar. Bollen var av robust gummi och kunde väga upp till drygt fyra kilo. Bollens storlek varierade mycket.
Bollspelet hade viktiga rituella aspekter, och stora matcher avhölls som rituella begivenheter, ofta i samband med människooffer. Sporten utövades också av barn och kanske även av kvinnor.[2]
Källor
Noter
- ^ Schwartz
- ^ Det främsta belägget för att kvinnor ägnade sig åt bollspel är de många kvinnliga bollspelarfigurerna från den formativa perioden. I boken The Sport of Life and Death, skriver Michael Whittington följande: «Det kan se ut som om också kvinnor spelade spelet – kanske i lag bestående enbart av kvinor – eller deltog i en ceremoni på bollspelsplanen som vi ännu inte förstår» (s. 186). I samma bok hävdar Gillett Griffin att även om dessa figurer har «tolkats av någon som kvinnor, så är frågan om kvinnliga bollspelare i det gamla mesoamerikanska samfundet, och deras roll i spelet, fortfarande omstritt» (s. 158).
Tryckta referenser
- Day, Jane Stevenson (2001). ”Performing on the Court”. i E. Michael Whittington (red.). The Sport of Life and Death: The Mesoamerican Ballgame (Published in conjunction with an exhibition of the same name organized by the Mint Museum of Art, Charlotte, NC.). New York: Thames & Hudson. sid. 65–77. ISBN 0-500-05108-9. OCLC 49029226
- Schele, Linda; Miller, Mary Ellen (1986). The Blood of Kings: Dynasty and Ritual in Maya Art. Fort Worth, Texas: Kimball Art Museum
- Schuster, Angela M.H. (juli/august 1998). ”Newsbriefs: Mesoamerica's Oldest Ballcourt”. Archaeology 41 (4). ISSN 0003-8113. http://www.archaeology.org/9807/newsbriefs/ballcourt.html. Läst 8 juni 2013.
- Schwartz, Jeremy. ”Indigenous groups keep ancient sports alive in Mexico”. Austin American-Statesman. http://www.statesman.com/news/content/news/stories/world/12/19/1219mexoldsports.html. Läst 8 juni 2013.[död länk]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mesoamerikanskt bollspel.
