I dagens värld är Mellanprogramvara ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Med tiden har Mellanprogramvara visat sig vara en grundläggande del i beslutsfattande och i utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet. Dess inverkan har blivit så betydande att fler och fler människor söker information och analys om Mellanprogramvara för att förstå dess betydelse och hur det påverkar deras liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska Mellanprogramvaras roll idag, dess utveckling över tid och dess inverkan på samhället.
Mellanprogramvara (även MW, middleware (från engelskan) eller mellanvara) är mjukvara mellan operativsystemet på servrar i nätverk och/eller klienter och själva slutanvändartjänsten som ligger på klienten. Mellanprogramvara tillhandahåller tjänster såsom identifiering, autentisering och säkerhet. En vanlig analogi brukar vara att mellanprogramvara är som ett lim mellan två redan existerande mjukvarukomponenter.
Mellanprogramvara används oftast för att stödja distribuerade system, såsom vanliga webbservrar
Det finns många definitioner av mellanprogramvara. Från till exempel publikationen av ett NGI (Next Generation Internet) seminarium som ägde rum 1997 kan man läsa att ”Mellanprogramvara kan ses som ett återanvändbart, utvecklingsbart set av tjänster och funktioner som används ofta av många applikationer för att fungera väl i en nätverksmiljö”.
Mellanprogramvara började användas under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. I ett projekt vid namn I-WAY, där man jobbade med att koppla ihop datorer till ett (i USA) nationellt nätverk, kom man snart fram till att för att få ett ordentligt hög-prestanda nätverk så behövdes tjänster som då inte fanns. Globus, ett annat projekt, demonstrerade hur mellanprogramvara kunde användas för att öka applikationsprestandan i distribuerade domäner.
Bland de vanligaste typerna av Mellanprogramvara är:
Enligt Internet2 så finns det 5 huvudtjänster som alla andra mellanprogramvarutjänster är beroende av. Dessa är:
Objektorienterad mellanprogramvara (OOM) skapades för att kunna använda det objektorienterade programmeringsmönstret i distribuerade system. Det ger bland annat tillgång till att använda distribuerade objekt, vilket betyder att en klient kan anropa ett objekts funktion som ligger på en annan dator, allt medan klienten tror att anropet sker lokalt.
Exempel på teknologier som stödjer objektorientering är CORBA, Java RMI, JINI, DCOM och .NET.