I dagens värld är Melcher Melchers ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Oavsett om det är på grund av dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på populärkulturen, är Melcher Melchers fortfarande ett ämne av stor betydelse idag. Det har undersökts och skrivits mycket om Melcher Melchers genom åren, och dess relevans har inte minskat det minsta. Från dess ursprung till dess implikationer i den moderna världen fortsätter Melcher Melchers att vara föremål för studier och forskning inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Melcher Melchers och dess betydelse i dagens värld.
Melcher Melchers | |
![]() | |
Född | 30 maj 1882[1] Adolf Fredriks församling[1] eller Stockholm |
---|---|
Död | 9 april 1961 (78 år) Storkyrkoförsamlingen[1] eller Stockholm |
Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Kompositör[3][1], musiklärare[1], musikkritiker[1] |
Maka | Henriette Hartog (g. 1921–)[1] |
Utmärkelser | |
Litteris et Artibus | |
Redigera Wikidata |
Henrik Melcher Melchers, ursprungligen Svensson, född 30 maj 1882 i Stockholm, död 9 april 1961, var en svensk tonsättare.
Melchers studerade på 1910-talet i Paris och blev där starkt påverkad av fransk musik, något som också avspeglar sig i hans egna kompositioner. Efter hemkomsten blev han så småningom lärare i harmonilära och kontrapunkt vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. I en tid, då det tyska inflytandet på det svenska musiklivet var kompakt, hade en tonsättare med hans inriktning svårt att göra sig gällande och han fick därför huvudsakligen verka i det tysta.
På senare år har dock en viss återupprättelse för Melchers musik kunnat märkas. Bland verk av Melchers återfinns bland annat en symfoni och en pianokonsert samt en stråkkvartett i G-dur från 1922.
Melcher Melchers invaldes 1932 som ledamot nr 604 av Kungliga Musikaliska Akademien.