I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Mau-Mau-rörelsen, ett ämne som har väckt intresse och nyfikenhet hos otaliga människor genom tiden. Mau-Mau-rörelsen är ett element som finns i olika aspekter av det dagliga livet, från historia till vetenskap, genom konst och kultur. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna som gör Mau-Mau-rörelsen till ett ämne som är värt att behandlas och analyseras i detalj. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och kunskapsresa som gör att vi bättre kan förstå vikten och relevansen av Mau-Mau-rörelsen i världen omkring oss.
Del av | Afrikas avkolonisering ![]() | |
---|---|---|
Land | Kenya ![]() | |
Plats | Kenyakolonin ![]() | |
Tidpunkt | 1952 ![]() | |
Startdatum | 1952 ![]() | |
Slutdatum | 1960 ![]() |
Mau-Mau-rörelsen var en gerillarörelse i Kenya, främst aktiv mellan 1952 och 1956. Merparten av Mau-Mau utgjordes av medlemmar av kikuyu-stammen. Mau-Maus främsta mål var att överta den kenyanska mark som koloniserats av de vita nybyggarna.
I upproret dödades totalt cirka 13 000 afrikaner (varav 2 000 civila), där de flesta tillhörde kikuyu. Samtidigt dödades ett hundratal vita européer, varav 32 var civila bosättare. Upproret slutade i brittisk militär seger 1956, men därefter verkade resterna av rörelsen underjordiskt. I förlängningen ledde upproret till Kenyas självständighet, då blodbadet blev avgörande för att vända hemmaopinionen i Europa mot kolonisationen i Östafrika. Den sista Mau Mau-ledaren, general Baimungi, dödades kort efter att Kenya uppnått självständighet 1963.
Ledare för rörelsen var Jomo Kenyatta, senare Kenyas första president.