Mathilda Caspér

I dagens värld fortsätter Mathilda Caspér att vara ett ämne av stort intresse och debatt bland experter och hobbyister. Med teknologins framsteg och globaliseringen förblir Mathilda Caspér relevant i vårt moderna samhälle och fortsätter att provocera fram en rad blandade känslor och åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mathilda Caspér och dess inverkan på våra dagliga liv, och undersöka allt från dess ursprung till dess nuvarande inflytande på världen. Dessutom kommer vi att analysera de olika synpunkterna och kontroverserna kring Mathilda Caspér, med målet att ge en komplett och balanserad bild av detta viktiga ämne.

Mathilda Caspér
FöddMaria Mathilda Caspér
14 mars 1856
Gävle, Sverige
Död6 juni 1934 (78 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1875–1923
IMDb SFDb

Maria Mathilda Caspér, född 14 mars 1856 i Gävle, död 6 juni 1934 i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

Caspér var dotter till skådespelarna Florian Eduard Caspér och Hedvig Henriette Caspér. Hon gjorde sin teaterdebut hos Knut Tivander 1875 och var engagerad hos honom till 1879. Säsongen 1879–1880 var hon hos Oscar Stiegler och Gustaf Ranft, 1880–1881 vid Mindre Teatern i Stockholm och från 1881 vid Södra Teatern. Bland hennes roller märks Prins Kille, Lazarillo i Don Cesar de Bazano, Emma i Doktor Ståhl, Julie i Topp, avgjort!, Marie i Pelle Grönlunds bryggeri, Greta i Vetebröd och rågbröd, Elsa i Reif von Reiflingen, Gertrud i Hata mig, herre!, Tant Krapproth i Näckens dotter och Pigan i Ett litet troll.

Mathilda Caspér bodde senare på Höstsol och avled 1934 på Mörby lasarett. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Filmografi


Teater

Mathilda Caspér, eventuellt i rollen som Carolina i Lars Anders och Jan Anders och deras barn på Södra teatern 1894.

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1881 Claudine, bondflicka Musketörerne i Klostret
Louis Varney, Jules Prével och Paul Ferrier		 Mindre teatern
1888 Donna Oquita Farinelli
Hermann Zumpe, F. Wilibald Wulff och Charles Cassmann		 Djurgårdsteatern
1890 Fru Andersson, hushållerska Friskt vågat
Edgard Høyer		 Södra Teatern
1902 Fru Faulkner Sherlock Holmes
Walter Christmas		 Svenska teatern, Stockholm
1904 Venus från saluhall'n
Axel Bosin och Ernst Wallmark		 Östermalmsteatern
1908 De små landstrykarna
Pierre Decourcelle		 Östermalmsteatern
Madame Røntved Strandbyfolk
Holger Drachmann		 Östermalmsteatern
En smålänning, eller Sin egen lyckas smed
Algot Sandberg		 Östermalmsteatern
1909 Bröderna Hansen
Edgard Høyer		 Peter Fjelstrup Östermalmsteatern
1918 Babina Tokstollar, revy
Emil Norlander		 Södra Teatern
1923 Ebberöds bank
Axel Breidahl och Axel Frische		 Sigurd Wallén Södra Teatern

Referenser

Noter

  1. ^ Gävle Heliga Trefaldighets kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserien, SE/HLA/1010056/C I/16 (1856-1859), bildid: C0031025_00012, sida 5
  2. ^ Dagens Nyheter, 7 juni 1934, sid. 11
  3. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 januari 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-01-24/4889/3. Läst 4 januari 2021. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 juni 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-06-30/7148b/3. Läst 6 augusti 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 14 april 1890. http://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-14/7691/3. Läst 6 februari 2017. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 23 april 1902. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-04-23/11514A/3. Läst 6 januari 2019. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 december 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-12-30/12112A/3. Läst 4 augusti 2019. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 februari 1908. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-02-10/13575/3. Läst 5 februari 2017. 
  9. ^ –e –m (2 september 1908). ”Teater och musik: Östermalmsteatern: Strandbyfolk”. Svenska Dagbladet: s. 8. https://www.svd.se/arkiv/1908-09-02/8. Läst 5 februari 2017. 
  10. ^ Bo Bergman (6 december 1908). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1908-12-06/13869c/3. Läst 5 februari 2017. 
  11. ^ Bo Bergman (5 april 1909). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/tidning/1909-04-05/13984a/3. Läst 6 februari 2017. 
  12. ^ Erik Ljungberger, red (1918). ”Teateralmanack”. Svenska scenen (2): sid. 12. https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Svenska_scenen_2,_1918&oldid=174993. Läst 9 juli 2015. 
  13. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 

Källor

Externa länkar