Matematik A

I dagens värld är Matematik A ett ämne som ständigt utvecklas och som väcker stort intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på populärkulturen eller dess inflytande på vardagen, har Matematik A lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att undersöka i detalj de olika aspekterna relaterade till Matematik A, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess betydelse och inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Dessutom kommer vi att undersöka vilken roll Matematik A spelar i dagens samhälle och hur det har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Genom en djupgående och omfattande analys kommer vi att kunna bättre förstå vikten av Matematik A och dess inverkan på världen omkring oss.

Matematik A var en gymnasiekurs fram till Gy 2011 infördes som ny läroplan för gymnasieskolan. Kursen räknades som ett kärnämne och var därmed ett obligatoriskt ämne för alla elever i den svenska gymnasieskolans första skolår. Kursen omfattar 100 poäng och läses under en termin av naturvetare och tekniker och under ett läsår av övriga (ibland även över en längre tid på vissa skolor).

Kursen består delvis av repetition av grundskolans matematik. Delar av det som tidigare ingick i grundskolans särskilda kurs har dock numera överflyttats till Matematik A och B på gymnasiet, vilket gör att äldre personer lätt kan få intrycket att kursen domineras av repetition. Nya inslag i Matematik A är att lösa ut variabler i algebraiska uttryck, bråkräkning med godtyckliga nämnare, metoder för överslagsräkning samt grundläggande trigonometri. Det trigonometriska inslaget ignoreras dock ofta på yrkesförberedande program.

Eftersom elever på alla program läser samma kurs leder det till stor spridning i resultaten på de nationella proven. På det nationella provet vårterminen år 2005 fick exempelvis 83 % av eleverna på det Naturvetenskapliga programmet VG eller MVG, medan 2 % fick IG. På Hotell- och restaurangprogrammet fick 6 % VG eller MVG, medan 54 % fick IG..

Efter att Gy 2011 infördes som ny läroplan läsåret 2011/2012 ersattes matematik A med de tre kurserna matematik 1a, matematik 1b och matematik 1c. Där 1a är enklast och 1c mest avancerad.

Kursinnehåll

Betygsfördelning per program

Betygsfördelning per program på kursprovet i Matematik A, vårterminen 2005:

Program IG% G% VG% MVG% Antal
Barn- och fritid 58 32 8 2 385
Bygg 33 53 12 3 325
El 26 53 18 2 325
Estetiska 32 41 21 7 1120
Fordon 52 39 9 1 373
Handels- och administration 42 46 11 1 480
Hotell- och restaurang 54 40 5 1 413
Hantverk 33 47 19 1 116
Medie 28 47 20 4 596
Naturbruk 26 36 25 13 202
Naturvetenskap 2 15 43 40 1336
Omvårdnad 51 38 8 3 113
Samhällsvetenskap 17 42 34 8 3873
Teknik 7 32 44 16 620
SM + IV + IB 26 39 27 8 1420

Referenser

Externa länkar