Masthuggs församling
I dagens värld är Masthuggs församling ett ämne som intresserar och oroar allt fler. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på ett personligt plan, har Masthuggs församling blivit en central punkt av intresse i den samtida diskursen. Med en räckvidd som sträcker sig från politik till popkultur har Masthuggs församling blivit ett ämne för debatt och reflektion i alla samhällsskikt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Masthuggs församling, och analysera dess inverkan och relevans idag.
| Masthuggs församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Göteborgs stift |
| Pastorat | Carl Johans pastorat |
| Bildad | 1 maj 1883 |
| av del av | Domkyrkoförsamlingen i Göteborg |
| Utbrutet | Oscar Fredriks församling (1908) |
| Medlemmar | 6 873 (46 %) () |
| Folkmängd | 15 094 () |
| Upphov till | Masthuggets distrikt |
| Karta | |
 i Västra Götalands län.  Masthuggs församlings läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinat | 57°41′49″N 11°56′15″Ö / 57.697074°N 11.93745°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 148011 (–) 148012 (–) |
| Pastoratskod | 080110 |
| Kyrkoarkiv | SE/GLA/15467 (–) SE/GLA/13189 (–) |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Göteborgs Masthuggs församling är en församling i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Carl Johans pastorat.
Församlingen omfattar delar av stadsdelarna Masthugget och Stigberget, samt en mindre del av Majorna. En del av Stigberget tillhör Oscar Fredriks församling sedan 1968.
Administrativ historik
Församlingen bildades 1 maj 1883 genom utbrytning ur Domkyrkoförsamlingen. 1908 utbröts Oscar Fredriks församling och samtidigt tillföll en mindre del av Masthuggs territorier Annedals församling, som också bildades 1908.
Församlingar har till 2018 utgjort ett eget pastorat för att därefter ingå i Carl Johans pastorat.
År 1892 beskrivs församlingsområdet omfatta: "Området emellan Götaelf, Vallgrafven, Pusterviksplatsen, derifrån öfver Nya alléen genom östra Skansgatan, Bergsgatan, Husargatan och öfra Husargatan, Slottsskogsparkens östra gräns, gränsen mot tillstötande landsförsamlingar, vestra gränserna för Slottsskogslägenheterna Margreteberg och Stubbehagen samt dalen, derifrån Slottsskogsvägen, gränsen för Slottsskogsparken till den gata, som å den af Kongl. Maj:t 15/2 78 fastställda plankarta öfver förstaden Majorna med flera områden betecknas med bq, vidare samma gata, den å nämnda karta med p betecknade öppna plats, Banegatan, Stigbergstorget, Allmänna vägen och gränsen emellan äldre stadsområdet och förstaden Majorna; jus praes."
Kyrkor
För gudstjänsterna användes till en början S:t Johanneskyrkan (som dock inte hörde till församlingen). Oscar Fredriks kyrka byggdes från början som Masthuggs församlingskyrka. Efter att församlingen delats byggdes 1911–1914 en ny kyrka som fick namnet Masthuggskyrkan. Pater Nosterkyrkan hörde från uppförandet 1973 fram till 2010 också till församlingens kyrkor.
Församlingshem
Församlingshem 1915–1974 och sedan 1995 är Repslagargården vid Repslagaregatan i Masthugget. Åren däremellan var en byggnad vid Klingners plats i nya Masthugget församlingshem.
Areal
Masthuggs församling omfattade den 1 januari 1976 en areal av 1,3 kvadratkilometer, varav 1,1 kvadratkilometer land.
Se även
Källor
- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/148012000, läst: 8 augusti 2018.
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.
- ^ Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Nationell Arkivdatabas, Riksarkivet”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305091026/http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=29a7e70f-ab34-11d5-bbd3-00d0b73e008b&s=Balder. Läst 14 februari 2010.
- ^ Nordisk Familjebok, 3:e upplagan, 9:e bandet, kartbladet över Göteborg
- ^ ”Nationell Arkivdatabas”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305143617/http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=0e3ad426-77a4-11d5-a6f2-0002440207bb&s=Balder. Läst 14 februari 2010.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ Matrikel öfver Göteborgs Stift, utgiven av konstitorienotarie A. B. Magni, Göteborg 1892, s. 11
- ^ ”Pater Nosterkyrkan”. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303185028/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=644582. Läst 1 december 2014.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNXk37R?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
