Massakern i Andizjan

Ämnet Massakern i Andizjan är av stort intresse och relevans i dagens värld. Det är ett ämne som täcker flera aspekter och har en betydande inverkan på samhället, ekonomin, politiken och kulturen. Genom historien har Massakern i Andizjan varit föremål för debatt, analys och studier, vilket visar på dess betydelse i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Massakern i Andizjan, och undersöka dess inflytande på olika områden av livet. Oavsett om det är på individuell eller kollektiv nivå, väcker Massakern i Andizjan intresset hos en bred publik och skapar reflektion och debatt om dess innebörd och konsekvenser idag.

Massakern i Andizjan
Massaker i Uzbekstan 2005 Redigera Wikidata
Massmord, händelse Redigera Wikidata
LandUzbekistan Redigera Wikidata
Inom det admi­nis­tra­ti­va områdetAndizjan Redigera Wikidata
Koor­di­na­ter40°46′59″N 72°21′0″E, 40°46′59″N 72°21′0″E Redigera Wikidata
Statss­kickenvälde Redigera Wikidata
Tidpunkt13 maj 2005 Redigera Wikidata
Antal döda187 Redigera Wikidata
Karta

Andizjan är huvudstad i provinsen Andizjan.

Massakern i Andizjan ägde rum då soldater på order av Uzbekistans inrikesministerium och säkerhetstjänst öppnade eld in i en folkmassa av demonstranter i Andizjan den 13 maj 2005.[1][2][3] Uppskattningarna av antalet dödade den 13 maj varierar mellan regeringens officiella uppgift om 187 och inofficiella uppgifter om upp till 5 000. De flesta utländska journalister anger ett antal på flera hundra döda.[1][4][5] En avhoppare från Uzbekistans säkerhetstjänst hävdar att 1 500 människor dödades.[6] Uppgifter finns om att de flesta av kropparna gömdes i massgravar dagarna efter massakern.[7]

Den uzbekiska regeringen hävdade till en början att Uzbekistans islamiska rörelse hade organiserat oroligheterna och att demonstranterna tillhörde Hezb ut-Tahrir.[8] Kritiker menar att etiketten islamistisk radikalism är en "ursäkt för att vidmakthålla en repressiv stat". Huruvida soldaterna sköt godtyckligt för att förhindra en demokratisk revolution i landet eller agerade legitimt för att undertrycka en fängelseutbrytning är också omstritt.[9][10][11][12] En tredje teori gör gällande att striden egentligen var en dispyt mellan olika grupper som ville ta makten i landet för egen vinning.[3] Den uzbekiska regeringen har slutligen erkänt att undermåliga ekonomiska förhållanden i regionen och allmänt missnöje spelade en roll i protesterna.[13]

Efter att en rad västerländska regeringar ställt krav på en internationell utredning av händelsen har Uzbekistans relationer till omvärlden skiftat till att bli mer öst- än västvänliga. Efter ett beslut i den uzbekiska senaten den 28 augusti 2005 beordrade den uzbekiska regeringen att den amerikanska flygbasen i Karshi-Khanabad skulle stängas. Efter det har den uzbekiska regeringen förbättrat förhållandet till Kina, Indien och Ryssland, tre länder som stödde regeringens agerande i Andizjan.[2][14][15]

Den svenska journalisten Elin Jönsson har skrivit en av de mest initierade skildringarna av massakern, i boken Konsten att dölja en massaker.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Andijan massacre, tidigare version.
  1. ^ Preliminary findings on the events in Andijan Arkiverad 11 november 2009 hämtat från the Wayback Machine. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, juni 2005
  2. ^ "Documenting Andijan" Arkiverad 16 september 2008 hämtat från the Wayback Machine., Council for Foreign Relations, 26 juni 2006.
  3. ^ Changes in Uzbekistan’s Military Policy after the Andijan Events[död länk] Central Asia-Institute Silk Road Studies Program
  4. ^ The Turkish Weekly Arkiverad 29 juni 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Institute for War and Peace Reporting
  6. ^ Former Uzbek Spy Accuses Government Of Massacres, Seeks Asylum 1 september 2008, Radio Free Europe
  7. ^ Forskning av School of Journalism vid University of Columbia Arkiverad 10 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Border situation between Uzbekistan, Kyrgyzstan returns to normal ReliefWeb
  9. ^ Uzbeks say troops shot recklessly at civilians The New York Times
  10. ^ "Uzbek troops clash with protesters" Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine., CNN 13 maj 2005
  11. ^ Executive Summary Human Rights Watch
  12. ^ "Toe Tags Offer Clues to Uzbeks' Uprising", New York Times, 23 maj 2005
  13. ^ "Uzbekistan: Karimov Reappraises Andijon", Radio Free Europe, 19 oktober 2006
  14. ^ USA tvingas ut ur Uzbekistan, Svenska Dagbladet. Publicerad 28 augusti 2005. Läst 13 maj 2021.
  15. ^ "US closes air base in Uzbekistan amid uprising dispute", Boston Globe, 22 november 2005.

Vidare läsning