Mary Karadja

I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Mary Karadja och dess inverkan på vårt samtida samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att analysera hur Mary Karadja har format våra liv och påverkat olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka olika perspektiv och relevanta studier som gör det möjligt för oss att heltäckande förstå vikten av Mary Karadja i vår moderna värld. På samma sätt kommer vi att undersöka möjliga framtida scenarier och deras potentiella utveckling, i syfte att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av detta ämne av global relevans.

 Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel. (2023-02)
Motivering: Artikeln utelämnar att hon på senare år var aktiv antisemit och pronazist, se t.ex. biografin i Kvinnobiografiskt lexikon.
Se eventuellt diskussionssidan för mer information. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts.
Mary Karadja
FöddMarie Louise Smith
12 mars 1868[1][2]
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
Död7 september 1943[2] (75 år)
Locarno[2], Schweiz
Andra namnprincesse Karadja och Mary Karadja
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakeJean Karadja Pasha[2]
BarnConstantin Karadja (f. 1889)[2]
FöräldrarLars Olsson Smith[2]
SläktingarOtto Smith (syskon)[2]
Lucie Lagerbielke (syskon)[2]
Utmärkelser
Şefkat Nişanı[3]
Redigera Wikidata

Mary Karadja, ursprungligen Marie Louise Smith, född 12 mars 1868 i Stockholm, död 1943 i Locarno[4], var en svenskfödd prinsessa och författare.

Biografi

Mary Karadja var det yngsta av fyra barn till brännvinskungen L. O. Smith och hans första hustru Maria Lovisa Collin. Hon fick sin skolutbildning i en pension i Genève mellan 9 och 16 års ålder, och var flerspråkig. Hon gifte sig i april 1887 enligt både grekisk-ortodox och protestantisk ritual med den fanariotiske prinsen och osmanske ministern vid hoven i Stockholm, Köpenhamn och Haag, Jean Karadja Pasha (1835–1894). De fick två barn, prinsen och sedermera juristen och rumänske diplomaten Constantin Karadja samt prinsessan Despina (1892–1983). Paret bodde först i Stockholm, senare i Haag och London. 1893 bosatte de sig på slottet Les Concessiones i den belgiska orten Bovigny nära den luxemburgska gränsen.

Spiritist

Efter makens död intresserade sig Mary Karadja för spiritismen. Hon vistades omväxlande i Belgien, Storbritannien och Frankrike och hade inflytande över bildandet av spiritistiska föreningar i Sverige.[5]

Författarskap

Mary Karadja var en mångsidig författare och skrev flera skönlitterära verk samt ett antal spiritistiska skrifter. Under 1902–1904 utgav hon den spiritistiska tidskriften XX:e seklet tillsammans med Lizzy Lind af Hageby och Anna Synnerdahl.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Källor

  • Idun 1896:47, 1896-11-20
  • Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, Karadja, Mary Louise.
  • Michael Hagemeister: Karadja, Fürstin Mary (-Louise), in: Handbuch des Antisemitismus, Band 8, 2015, p. 76
  • Michael Hagemeister: Die «Protokolle der Weisen von Zion» vor Gericht. Der Berner Prozess 1933–1937 und die «antisemitische Internationale». Zürich : Chronos, 2017. p. 540

Noter

  1. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 15170, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MaryKaradja, läst: 9 februari 2021.
  3. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: MaryKaradja, läs online, läst: 19 november 2023.
  4. ^ Sveriges Radio P1, vetenskapsradion: Historia 2009-11-26
  5. ^ Sveriges Jane Lyzell: Sveriges Moderna Spriritualistiska historia på Ramsbergsgårdens webbplats, läst 2009-11-26

Vidare läsning


Auktoritetsdata