Martin Gardner

I dagens värld är Martin Gardner ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i dagens samhälle, dess påverkan på det dagliga livet eller dess inflytande inom yrkesområdet, är Martin Gardner ett ämne som fortsätter att väcka intresse och debatt. I åratal har Martin Gardner varit föremål för studier, diskussion och analys, och dess betydelse har inte slutat växa med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Martin Gardner, dess utveckling genom åren och dess relevans idag. Genom olika förhållningssätt och perspektiv kommer vi att belysa detta ämne som har väckt så mycket prat.

Martin Gardner
Martin Gardner, 1979.
Född21 oktober 1914
Tulsa, USA
Död22 maj 2010 (95 år)
Norman, USA
Begravdkremering
Andra namnArmand T. Ringer
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Chicago, filosofie kandidat,
Sysselsättningscenmagiker, filosof, matematiker, journalist, litteraturkritiker, författare, vetenskapskommunikatör
FöräldrarJames Henry Gardner
Utmärkelser
Leroy P. Steele-priset (1987)
David Hilbert-prisen (1992)
Joseph A. Burton Forum Award (1997)
Fellow of the Committee for Skeptical Inquiry
Science Writing Award
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Namnteckning
Webbplatsmartin-gardner.org
Redigera Wikidata

Martin Gardner, född 21 oktober 1914 i Tulsa, Oklahoma, död 22 maj 2010 i Norman, Oklahoma, var en amerikansk matematiker, författare och kolumnist.

Gardner var mest känd för sina artiklar och spalter i tidskriften Scientific American för vilken han skrev mellan 1956 och 1981, för dessa tilldelades han Steelepriset 1987. Artiklarna handlade oftast om matematik i olika former såsom spel, konst, trolleritrick eller pussel. Bland annat populariserade han spel som Robert Abbotts Eleusis och John H. Conways Game of Life via sina kolumner.

Gardner var också vetenskaplig skeptiker och har varit medlem i Committee for Skeptical Inquiry sedan grundandet 1976. Han skrev regelbundet artiklar i deras tidskrift Skeptical Inquirer. Han har också skrivit ett flertal skeptiska böcker, däribland Fads and Fallacies in the Name of Science (1952, reviderad 1957), Science: Good, Bad and Bogus (1981) och Order and Surprise (1983).

Gardner var också erkänd illusionist och har skrivit ett antal böcker innehållande förklaringar av trolleritrick.

Asteroiden 2587 Gardner är uppkallad efter honom.

Bibliografi (svenska översättningar)

  • Vetenskap och humbug (In the name of science) (översättning Leif Björk, Natur och kultur, 1955)
  • Rolig matematik: tankenötter och problem (The Scientific American book of mathematical puzzles and diversions) (översättning Birger Stolpe, Natur och kultur, 1960-1968, nyutgåva 1985 granskad av Hans Rådström)
  • Relativitetsteorin (Relativity for the million) (översättning Harry Bökstedt, Wahlström & Widstrand, 1964)
  • Skapelsens symmetri (The ambidextrous universe) (översättning Tor Larsson, Rabén & Sjögren, 1966)
  • Ge Gud en hand! (Human-etiska förbundet, 1988)

Källhänvisningar

  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xw6qvb, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 830, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Martin Gardner, Mathematical Puzzles and Diversions, Pelican books, 1965, ISBN 978-0-14-020713-2.
  5. ^ läs online, blogs.discovermagazine.com .
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1298952377749153-1, läst: 31 december 2023.
  7. ^ Find a Grave, läs online.
  8. ^ Donald Eric Capps, A Time to Laugh: The Religion of Humor (på engelska), läs online, läst: 4 augusti 2022, ”The original couplet by Robert Louis Stevenson is parodied by Armand T. Ringer, a Martin Gardner pseudonym (note anagram).”.
  9. ^ abART, abART person-ID: 91041, läst: 1 april 2021.
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2004241878, läst: 12 december 2023.
  11. ^ MacTutor History of Mathematics archive.
  12. ^ läs online, www.ams.org .
  13. ^ läs online, www.wfnmc.org .
  14. ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.
  15. ^ läs online, centerforinquiry.org .
  16. ^ Physics Today, 36, AIP Publishing, 1 juli 1983, s. 67.
  17. ^ ”Martin Gardner, Puzzler and Polymath, Dies at 95” (på engelska). The New York times. 23 maj 2010. https://www.nytimes.com/2010/05/24/us/24gardner.html. Läst 18 november 2021. 
  18. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2587) Gardner. Springer Berlin Heidelberg. sid. 211. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2588. Läst 26 november 2023 

Externa länkar