I dagens värld har Maria Olsdotter blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Att veta mer om Maria Olsdotter är viktigt för att förstå dess inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Maria Olsdotter positionerat sig som ett centralt ämne i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Maria Olsdotter för att utforska dess olika aspekter och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
| Maria Olsdotter | |
| Född | 1763 |
|---|---|
| Död | 1856 |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Affärskvinna |
| Redigera Wikidata | |
Maria Olsdotter, född 1763, död 1856, var en svensk gruvägare. Hon ägde Stråssa gruva och fungerade även som dess gruvfogde.[1] Hon blev en figur i den lokala legendfloran i Bergslagen och känd som "gruvmora i Stråssa" och Gruv-Mor. Hon har kallats Sveriges enda kvinnliga gruvfogde. [2]
Maria Olsdotter var den näst yngsta av fem döttrar till bergsmannen ”Mosis-Olle” Olof Ohlsson och Anna Israelsdotter, och en av ”Mosis Olles drängar”, som parets döttrar kallades. Hennes systrar hette Anna, Kristina, och Katarina. Liksom sina systrar var hon från barndomen verksam som gruvpiga i faderns gruva. Hon gifte sig 1783 med bergsmanssonen Erik Larsson (d. 1817), med vilken hon fick fem barn, men endast ett som överlevde spädbarnsåren, Anna-Stina Ersdotter (d. 1876). Hennes makes styvfar Lars Didriksson var bergsman och gruvfogde i Stråssa gruva, och efter giftermålet flyttade paret in i Stråssa gruvgård.
Maria Olsdotter följde med sin make på jakt, något som på den tiden var något mycket anmärkningsvärt och som väckte uppseende; efter sin makes död fortsatte hon jaga med andra manliga jaktkamrater. Hon var en skicklig jägare, deltog i skallgångskedjor och sköt både varg och björn, och flera historier berättas om hennes bedrifter. Bland allmogen ryktades det att hon kunde locka till sig framgång, liksom förgöra andra med trolldom. Hon ska omvittnat ha använt verser ur bibeln som besvärjelser under dåligt väder. Hon beskrevs som:
Efter sin makes död 1817 tog hon över Stråssa gruva. Hon fungerade själv som gruvfogde, och har kallats Sveriges första kvinna i den positionen. Så småningom blev hon av hälsoskäl tvungen att ligga till sängs, och hon tillbringade sina sista år sängliggande.
Maria Olsdotter var moster till Lasse-Maja, som beskrev henne i sina memoarer:
I sin nådeansökan från 1827 anklagade Lasse-Maja henne och hennes dotter Anna-Stina Ersdotter för att ha varit de ursprungliga anstiftarna av hans kriminella bana, men dessa beskyllningar utreddes aldrig. Det var Anna-Stina som gjorde Lasse-Maja sällskap på en båt som sjönk vid Hamnskär utanför Enhörnalandet i Mälaren, ett skär som idag kallas 'Lasse-Majas skär' efter hennes berömda kusin.
Maria Olsdotter kom att tillhöra folkloren i sin hemtrakt. Hon har förekommit i flera artiklar och böcker, bland dem Victor Emanuel Ömans Från min ungdomstid (Stockholm 1889), och även en roman. Hon är porträtterad i Edvard Matz sockenkrönika. Hon spelades av Barbro Larsson i Den byxlöse äventyraren.