Maria (bysantinsk kejsarinna)

I dagens värld är Maria (bysantinsk kejsarinna) ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och samhällssektorer. Oavsett om det har påverkat ekonomin, hälsan, politiken eller kulturen har Maria (bysantinsk kejsarinna) blivit en samlingspunkt för diskussion och debatt över hela världen. Genom historien har Maria (bysantinsk kejsarinna) utlöst oändlig forskning, tekniska framsteg och betydande förändringar i hur vi uppfattar och närmar oss detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Maria (bysantinsk kejsarinna) och reflektera över dess roll i dagens samhälle.

För bysantinska kejsarinnan som dog 751, se Maria (död 751).
Maria
Medborgare iBysantinska riket
SysselsättningSuverän härskare
Befattning
Bysantinsk kejsare (717–741)
MakeLeo III
BarnAnna av Bysans
Konstantin V (f. 718)
Redigera Wikidata

Maria, född okänt år, död efter år 718, var en bysantinsk kejsarinna, gift med kejsar Leo III.[1]

Biografi

Det är okänt när Maria gifte sig med Leo, men deras äldsta barn Anna förlovades år 715, så det var i alla händelser långt före Leos tronbestigning år 717. Maria fick titeln kejsarinna 25 december 718, vilket följdes av hennes son tronföljarens dop. Ceremonin är utförligt beskriven: hon kröntes i Augustushallen i Stora Palatset, varpå hon fortsatte i procession till Hagia Sofia, där hon höll andakt utan kejsaren och därefter närvarade vid sin sons dop; hennes son gjordes till sin fars medkejsare två år senare. Det är okänt om hon fortfarande var vid liv vid sin makes död 741.

Barn

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Theophanes, Chronographia, trans. C. Mango & R. Scott, with G. Greatrex, The Chronicle of Theophanes Confessor: Byzantine and Near Eastern History AD 284-813, Oxford: Clarendon Press, 1997.
Företrädare:
Theodora av Khazariet
Bysantinsk kejsarinna (ej regent)
717-741
Efterträdare:
Tzitzak