I den här artikeln ska vi utforska och analysera i detalj Margita Alfvén, ett ämne som har genererat stort intresse och debatt inom olika områden. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att se över dess påverkan på samhället, dess möjliga återverkningar på global nivå och de olika perspektiv som finns runt det. Margita Alfvén har fångat uppmärksamheten hos specialister, akademiker, yrkesverksamma och även allmänheten och genererat en mängd olika åsikter och synpunkter. Under de kommande raderna kommer vi att undersöka dess mest relevanta aspekter, utforska dess inflytande inom olika områden och undersöka dess utveckling över tiden. Följ med oss på denna turné för att upptäcka allt du behöver veta om Margita Alfvén!
Margita Alfvén | |
![]() Idolkort med Margita Alfvén. | |
Född | 16 november 1905 Köpenhamn, Danmark |
---|---|
Död | 11 mars 1962 (56 år) Stockholm, Sverige |
Aktiva år | 1925–1932 |
IMDb SFDb |
Margita Alfvén, född 16 november 1905 i Köpenhamn,[1] död 11 mars 1962 i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare. Hon var dotter till Hugo Alfvén och Marie Krøyer.[3]
Vid 15 års ålder förlovade hon sig 1920 med den då 30-årige Evert Taube, men förhållandet blev inte långvarigt. 1924–1927 var hon gift med Henrik Conrad Bohlin.
Margita Alfvéns filmkarriär var tämligen kort; totalt gjorde hon elva filmer, varav tre i Tyskland. Hennes första filmer var ett försök att lansera henne som en ny filmstjärna. En ganska omfattande PR-apparat åtföljde hennes första filmroll i Hennes lilla majestät där hennes ”nordiska skönhet” framhölls, liksom hur hon upptäcktes av en slump på gatan. Hennes första filmer fick en något blandad kritik men något stort genombrott blev det aldrig för henne som filmskådespelare. Bland hennes svenska filmer märks även några av de tidigaste ljudfilmsförsöken på svenska inspelade i Paris.[4]
Hennes fortsatta liv blev ganska tragiskt med omfattande missbruksproblem. Hon arbetade tidvis vid ett försäkringsbolag.[5]
Hon ligger begravd på Leksands kyrkogård tillsammans med sin mor Marie (1867–1940) och sin halvsyster Vibeke Krøyer (1895–1985).
|