Malte Ramel (1747–1824)
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Malte Ramel (1747–1824). Under de kommande raderna kommer vi att grundligt utforska alla aspekter och aspekter relaterade till Malte Ramel (1747–1824), från dess historia och ursprung, genom dess relevans idag, till dess möjliga framtida implikationer. Malte Ramel (1747–1824) är ett ämne av stort intresse och relevans, som har fångat uppmärksamheten hos människor runt om i världen. Därför är det avgörande att till fullo förstå alla aspekter relaterade till Malte Ramel (1747–1824), för att kunna uppskatta dess betydelse och potentiella inverkan på våra liv.
| Malte Ramel | |
 | |
| Född | 27 maj 1747 Östra Sönnarslövs socken, Sverige |
|---|---|
| Död | 31 januari 1824 (76 år) Övedskloster, Sverige |
| Begravd | Öveds kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Sveriges kanslipresident (1785–1786) Stol nummer 14 i Svenska Akademien (1802–1824) | |
| Föräldrar | Hans Ramel Amalia Beata Lewenhaupt |
| Redigera Wikidata | |
Malte Ramel, född 27 maj 1747, död 31 januari 1824 på Övedskloster, var en svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien 1797–1824. Han var son till Hans Ramel.
Biografi
Efter att ha studerat i Uppsala 1757–1766 tjänstgjorde han vid Kanslikollegium och befordrades 1770 till kommissionssekreterare vid beskickningen i Paris under svenske ambassadören Gustaf Filip Creutz. Åren 1778–1780 var Ramel svensk minister i Madrid, 1782 blev han hovkansler och 1786 utnämndes han till riksråd. Han åtnjöt Gustav III:s stora förtroende. Från 1797 innehade han stol 14 i Svenska akademien, vars instiftande han som hovkansler kontrasignerat. Men han inträdde inte i akademien förrän 1802, möjligtvis med respekt för sin företrädare Gustaf Mauritz Armfelt som blivit utesluten. Han talade vid det tillfället om Gustav I:s, Gustav II Adolfs och Karl X Gustavs förtjänster om det svenska språket. Han var 1782–83 preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo. År 1803 blev Ramel informator för kronprinsen. Efter statskuppen 1809 drog han sig tillbaka från det offentliga livet. Ramel är begravd på Öveds kyrkogård.
Referenser
Noter
- ^ Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien: 251, läst: 19 november 2019.
- ^ Adelsvapen Ramel nr 295 Friherrliga ätten Ramel nr 295, Adelsvapen-Wiki-ID: Ramel_nr_295#TAB_1, läs online, läst: 20 juli 2020.
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: ramel-malte, läst: 20 juli 2020.
- ^ Adelsvapen Ramel nr 295 Friherrliga ätten Ramel nr 295, läs online, läst: 20 juli 2020.
- ^ Ramel, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7511, läst: 20 juni 2018.
Källor
- Ramel, 3. Malte i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- Malte Ramel på Gravar.se
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Malte Ramel (1747–1824).- Malte Ramel (1747–1824) hos Litteraturbanken
- Malte Ramel i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.