Under de senaste decennierna har Mali Lošinj varit föremål för ett ökande intresse av forskare, akademiker och yrkesverksamma från olika områden. Inverkan av Mali Lošinj på det moderna samhället är obestridlig, dess implikationer sträcker sig från den ekonomiska till den kulturella sfären, inklusive områdena hälsa och teknik. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mali Lošinj och analysera dess inflytande på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från dess roll i bildandet av identiteter till dess deltagande i utvecklingen av affärsstrategier har Mali Lošinj blivit ett relevant ämne som förtjänar att granskas ur flera perspektiv. Genom analysen av Mali Lošinj försöker vi belysa dess implikationer och reda ut dess komplexitet, för att bättre förstå dess roll i den samtida världen.
Mali Lošinj | |
Ort | |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Primorje-Gorski kotars län |
Koordinater | 44°32′0″N 14°28′0″Ö / 44.53333°N 14.46667°Ö |
Folkmängd | 8 388 (2001) |
Borgmästare | Gari Cappelli |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postnummer | 51550 |
Riktnummer | 051 |
Geonames | 3195674 |
Mali Lošinj i Kroatien.
| |
Webbplats: www.mali-losinj.hr | |
Mali Lošinj (italienska: Lussinpiccolo, tyska: Klein-Lötzing) är en stad och turistort på ön Lošinj i norra Kroatien. Staden har 8 388 invånare (2001) och är öns största ort.
1398 nämns staden för första gången i ett skrivet dokument. I detta dokument kallas staden för Malo selo ("Lilla byn"). Staden kontrollerades under flera århundraden av republiken Venedig. Efter republiken Venedigs fall 1797 tillföll staden 1815 Österrike. 1868 upplevde staden stark tillväxt då sjöfarten nådde sin kulmen. Efter första världskrigets slut och Österrike-Ungerns upplösning tillföll staden Italien för att 1947 tillfalla Jugoslavien, efter andra världskrigets slut. [1].
I staden finns flera byggnader från 1700- och 1800-talet. Stadens äldsta delar ligger kring Sankta Marias kyrka som uppfördes under 1700-talet. Utanför staden ligger flera hotellkomplex.
|